En mikrofon, fläskkött och ett par exemplar av koranen. Det var vad Salwan Momika och Salwan Najem hade med sig när de genomförde sin demonstration och brände koranen utanför Stockholms moské. – Yttrandefrihet och ett budskap, säger Salwan Momika när åklagaren frågar vad syftet med aktionen var.
Sommaren 2023 brände Salwan Momika och Salwan Najem koraner och fick stor uppmärksamhet och väckte starka reaktioner både i Sverige och runtom i världen.
I juli 2023 stormades Sveriges ambassad i Bagdad av hundratals personer. Samtidigt bröt Irak alla diplomatiska kontakter med Sverige.
Bara några dagar senare anklagade Irans andlige och politiske ledare ayatolla Ali Khamenei den svenska regeringen för att vara på väg i krig med den muslimska världen.
Ytterligare en rad länder riktade också skarp kritik mot Sverige efter händelserna.
Uppmärksamheten och upprördheten var på en annan nivå när rättegången mot de två männen inleddes på onsdagen. Salwan Momika anlände till Stockholms tingsrätt, där förhandlingen hålls i säkerhetssalen, i en mörk bil eskorterad av två poliser med maskerade ansikten.
Mindre dramatik
Inne i rättegångssalen är det mindre dramatik och pådrag. Totalt en handfull journalister och åhörare är på plats tillsammans med betydligt fler poliser och ordningsvakter.
Kammaråklagare Daniel Suneson inleder med åtalspunkten gällande händelserna utanför Stockholms moské på Södermalm i juni 2023.
Han redogör för hur de båda männen enligt åtalet bränt koranen, lindat in den i fläsk och även fimpat i den. Han redovisar också uttalanden från de åtalade.
– I samband med det har de hållit ett anförande där de sagt att de som följer koranen är farliga och har ett terroristiskt tankesätt, säger Daniel Suneson.
Träffades på Tiktok
Båda männen förnekar brott. När Salwan Momika förhörs berättar han att han och Salwan Najem träffats via Tiktok. Både Najem och Momika ger samma svar när åklagaren frågar dem vad syftet var med deras demonstration.
– Yttrandefrihet.
Salwan Momika säger att han själv vid tidpunkten talade dålig svenska och att han därför tyckte att det var en bra idé att ta med sig Salwan Najem vars svenska är bättre.
Åklagaren påstår i åtalet att Momika och Najem tillsammans, alternativt var och en för sig, begått brottet hets mot folkgrupp genom uttalanden som gjordes under demonstrationerna, vilket båda förnekar.
Enligt de åtalade hade de inte förberett vad de skulle säga under aktionen. De åkte dock dit gemensamt och hade enligt Momika med sig ”mikrofon, fläskkött och koranen”.
Åklagaren frågar sedan om de skrivit något tal tillsammans, vilket Momika förnekar.
– Det var inget tal. Det fanns inget skriftligt. Jag pratade spontant.
fakta
Hets mot folkgrupp
Hets mot folkgrupp är en inskränkning av yttrandefriheten som regleras i Brottsbalkens 16 kap, 8 paragrafen:
Den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller om brottet är ringa, till böter.
Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om meddelandet haft ett särskilt hotfullt eller kränkande innehåll och spritts till ett stort antal personer på ett sätt som varit ägnat att väcka betydande uppmärksamhet.
Källa: Svensk författningssamling
