Korn: Både privat och offentlig vård och skola behövs

Av de 28 sämsta skolorna i Sverige är 26 offentliga och endast två privata. Antalet Lex-anmälningar inom privat omsorg och vård är mycket lägre än inom den offentliga sektorn. Men vi behöver både privata och offentliga alternativ. Det är inte antingen eller, som gäller.
En del människor låter sig påverkas av välformulerade argument och fakta. Andra föredrar att tro på en ideologi och följer helst kartan när den inte stämmer överens med verkligheten. I två frågor syns detta särskilt tydligt: Skolor och sjukvård, eller snarare frågan om privata skolor och privat sjukvård är bättre eller sämre än statliga eller kommunala motsvarigheter.
Det borde ju kunna vara så enkelt. Det finns illa skötta kommuner med illa skötta skolor och dålig sjukvård. Det finns välskötta kommunala skolor och sjukvård som blir bäst tack vare de resurser som staten har. Det finns privatägda mönsterskolor och fantastisk privat vård. Och det finns dåliga privata skolor och dålig vård.
Så frågan borde ju i första hand handla om vi föredrar bra skolor och vård framför dåliga skolor och dålig vård. I andra hand kan vi sedan titta på vad det är som gör skolorna och vården bra eller dålig.
Men så enkelt är det inte. I sin klassiker ”After Virtue” (1981) ger Alasdair MacIntyre (1929-2025) några exempel på moraliska dilemman som ständigt upprepas, där debatten bara fortsätter i all oändlighet, utan att man någonsin verkar komma fram till en lösning. Det tredje av de dilemman MacIntyre ger exempel på är frågan om privat eller statlig skola och sjukvård. Och få har så träffande formulerat de båda argumenten. Här kommer den ena sidan:
”Rättvisa fordrar att varje medborgare, så långt det är möjligt, ska ha lika möjlighet att utveckla sina talanger och övriga förmågor. Men förutsättningarna för att tillhandahålla en sådan likvärdig möjlighet innefattar lika tillgång till sjukvård och utbildning. Rättvisa kräver därför att staten erbjuder hälsovård och utbildning finansierad genom skatt. Det fordrar också att ingen medborgare ska kunna köpa sig en oproportionerlig andel av sådana tjänster. Detta kräver i sin tur att privata skolor och privat sjukvård avskaffas.”
Och här kommer den andra:
”Var och en har rätt att axla enbart de förpliktelser som han eller hon önskar, att fritt ingå just de avtal som han eller hon önskar och att bestämma över sina egna fria val. Läkare måste därför ha frihet att praktisera på de villkor de önskar och patienter måste ha frihet att välja bland läkare; lärare måste ha frihet att undervisa på de villkor de väljer, och elever och föräldrar att söka sig dit de önskar för sin utbildning. Friheten kräver alltså inte bara att privat sjukvård och privata skolor existerar, utan också att man avskaffar inskränkningar av privat verksamhet som påförs av tillståndsgivning och reglering från organ som universitet, läkarutbildningar, läkarorganisationer och staten.”
Dessa två argument är typiska för den eviga debatten. Den präglas av dessa två positioner, där huvudregeln verkar vara antingen eller. Antingen helt privat vård och skola och total frihet, eller också helt statligt, utan någon åtskillnad, men därmed heller ingen frihet.
Men, som sagt: Det finns bra privatskolor och sjukhus och bra kommunala och statliga. Det finns dåliga privatskolor och sjukhus och lika dåliga kommunala och statliga. Skillnaden handlar inte om ägandeform, utan om kvalitet.
Och letar man kvalitet finns det siffror att ta till.
Skolinspektionen gjorde 2021 en stor undersökning av de skolor som haft sämst resultat. Och det var inte fråga om tillfälliga misslyckanden, utan man valde ut de skolor som haft de sämsta resultaten under tio år, det vill säga de skolor som under tio år haft högst andel elever som gått ut grundskolan utan godkända betyg i alla ämnen.
Andra faktorer, som exempelvis om skolorna var privata eller kommunala, tittade man inte på när man gjorde urvalet, men däremot när man undersökte orsakerna.
Jag tror faktiskt att det inte är särskilt svårt att gissa vad det var som gjorde att dessa skolor fungerade så dåligt. Det berodde inte på ägandeform. Det berodde på vilka eleverna var. Eller som det uttrycks i Skolinspektionens rapport: ”Ett förändrat elevunderlag har fört med sig behov av stärkt kompetens och utveckling av undervisningen.” På vanlig svenska innebär det att skolor i invandrartäta områden visar betydligt sämre resultat än i andra områden.
Det beror givetvis på att eleverna har svårt med språket. Kan man inte svenska kan man inte tillgodogöra sig undervisningen. Men det beror också på att elevernas föräldrar har dålig utbildning, att eleverna kommer från hem där studier inte värdesätts.
Skillnaderna mellan de bästa och de sämsta skolorna ökade kraftigt under 2000-talets första årtionden. I början av 2000-talet var skillnaden 40 betygspoäng. 2015 hade den skillnaden växt till 65 betygspoäng. Just den stora mängden invandrare under 2015 uppges i rapporten som en tydlig effekt:
”Dessutom syns en tydlig effekt av den ojämna fördelningen av de nyanlända elever som kom 2015”.
Skolorna med sämst resultat var 28. Av dessa var två privatägda och resten kommunala. Nästan samtliga undersökta skolor ligger i så kallade utanförskapsområden eller andra områden med mycket hög andel invandrare. Den ena privatskolan ligger i stockholmsförorten Skärholmen. Den andra privatskolan har en kristen religiös profil och ligger i ett av Göteborgs mest välbärgade områden.
Förra året gjorde Bulletin en kartläggning av antalet Lex Maria- och Lex Sara-anmälningar i offentlig och privat vård och omsorg. Under 2024 gjordes totalt 3 122 Lex-anmälningar inom offentlig verksamhet mot endast 704 inom privat sektor. De privata vårdenheterna är ofta mycket mindre och färre personer är anställda inom privat vård, men när man tar hänsyn till dessa faktorer blir resultatet ändå att det är 1,44 gånger fler anmälningar inom offentlig vård.
Vill man ha kvalitet inom vård och undervisning kan det vara klokt att välja ett privat alternativ. Men alla kan eller vill inte det. Därför behövs både privat verksamhet och offentlig. Det är inte antingen eller. I ett gott samhälle finns båda formerna.