Bulletins granskning visar att alla som 2022 dömdes för mord i gängkriminell miljö – med andra ord 100 procent – har utländsk bakgrund. Bland samtliga sextio som dömdes för mord 2022 hade nära två tredjedelar av de dömda utländsk bakgrund.

De senaste årens kraftigt ökande antal mord i kriminella miljöer, mest gängbrottslighet, har förvånat många. Det är i stort sett en svensk företeelse. Brottsförebyggande rådet, BRÅ, skriver på sin hemsida om dödligt våld i Sverige:

Dödligt våld mot unga män, 15–29 år, har ökat markant, och en stor del av ökningen kan kopplas till dödsskjutningar i kriminell miljö. Nivån är nu betydligt högre i Sverige än för Europa i stort, motsvarande 42 avlidna per miljon invånare år 2021, jämfört med 28 avlidna i samma grupp per miljon invånare i Europa.

BRÅ har gjort ett flertal rapporter om denna ökning. En faktor undviker de dock med stor skicklighet när de beskriver orsakerna till ökningen. Det talas inget om förövarnas bakgrund.

Andra ägnar sig åt metodisk mörkläggning. Magasinet Konkret, som själva säger att de sysslar med ”journalistik som sparkar uppåt” gör exakt det som Thomas Sowell pekar på som ett exempel på hur man ljuger med statistik: Man väljer noggrant ut ett datum från vilket det resultat man vill uppnå framträder. Hade man valt ett annat datum hade resultatet blivit annorlunda. Trots att BRÅ själva skriver att det dödliga våldet mot unga män ”ökat markant” rubricerar Konkret sin artikel med BRÅ:s siffor ”Dödligt våld ökar inte”.

Nej, om man jämför med rekordåret 2020 minskade faktiskt det dödliga våldet något under de följande åren, visserligen inte i totalt antal dödsfall, men om man räknar in befolkningsökningen får man en något lägre siffra dödsfall per hundra tusen.

Men de flesta av oss har väl ett minne som sträcker sig längre än fyra år tillbaka i tiden. Dumt nog avbildar Magasinet Konkret diagram från BRÅ som motbevisar det de vill säga. Ett diagram visar hur antalet mord i Sverige ökat från 87 år 2013 till 121 2023.

Internationell forskning visar hur antalet mord per 100 000 invånare generellt sjunkit i världen sedan medeltiden. I sin tegelstenstjocka bok ”The Better Angels of Our Nature, A History of Violence and Humanity” (2011) gör Steven Pinker en omfattande genomgång av forskning om detta. Om man bortser från krig och annan form av statligt mördande, exempelvis Tysklands dödsläger och Sovjets massvält och Gulag, fortsatte det dödliga våldet att minska konstant även i Europa under 1900-talets blodigaste år fram till 1960. Det innebär alltså att också i Tyskland under andra världskriget minskade antalet mord bland civilbefolkningen.

En sällan omtalad bieffekt av det frigjorda sextiotalet, med ”sex, drugs and rock’n roll” var att det dödliga våldet för första gången sedan forntiden började öka i alla västländer. Det fortsatte att stiga under 1970- och 80-talen för att nå en topp omkring 1990. Sedan 1990 har det dödliga våldet på nytt minskat stadigt i så gott som samtliga västländer – med ett påtagligt undantag: Sverige. Också i Sverige fortsätter det dödliga våldet att minska, till och med i större fart än i övriga Europa, utanför de kriminella miljöerna. Tio kvinnor per år mördas av sin partner, vilket givetvis är tio för mycket, men det är per 100 000 invånare lägre än i många jämförbara länder.

Det stora undantaget i Sverige är alltså mord i kriminella miljöer. Men kriminalitet finns i olika former, där alla inte skjuter ihjäl varandra. Samma sak gäller organiserad brottslighet. All organiserad brottslighet sysslar inte med skjutningar. Det som sticker ut är de nätverk av kriminella som vuxit fram under senare år, oftast med koppling till en viss släkt eller en viss stadsdel.

Vilka är det då som ingår i dessa gäng, eller nätverk? BRÅ undviker alltså skickligt frågan. När Sveriges Television 31 augusti i år gjorde ett stort reportage om det, med rubriken ”Varför skjuts det så mycket just i Sverige?” var de tvungna att nämna det uppenbara: att det i varje fall har ett visst samband med invandring.

Sedan 2013 har det dödliga våldet ökat och det handlar främst om ungdomar mellan 20-29 år i utsatta områden, säger reportern i SVT:s inslag. Kriminologen Manne Gerell säger i reportaget att ”många” av dem som skjuter har en utländsk bakgrund:

– Att det har någonting med invandring och integration, det tror jag är rimligt att anta, säger han.

För att ta reda på hur det ligger till har Bulletin gjort det BRÅ inte har gjort. Nu behöver man inte längre anta något och tala i vaga termer om att ”många” av de som skjuter har utländsk bakgrund.

Vi har gått igenom samtliga personer dömda för mord under år 2022. Det handlar om 60 personer. Av dessa dömda har 18 tydliga gängkopplingar. I några fall kan inte själva morden kopplas till gänguppgörelser, men mördaren som medlem av ett gäng använder ändå sitt våldskapital, varför sådana fall räknats med. Det totala antalet mord i gängrelaterade miljöer är mycket högre. Vi har bara räknat de fall där någon åtalats och dömts för mord. I de fall då någon dömts i tingsrätt men friats i högre instans har vi inte tagit med dem. Själva syftet med vår statistik är alltså att bara förteckna säkra fall, de mord där det är klarlagt vem gärningsmannen är.

Många har gissat på hur hög andelen är för de med utländsk bakgrund som är dömda för i mord med gängkriminella kopplingar. Man har gissat på allt från 60 till 90 procent. Vi har svaret. Det är 100 procent! Samtliga 18 morddömda är antingen födda utomlands eller födda i Sverige, men med båda föräldrarna födda utomlands.

I SVT-reportaget ställs frågan: ”Hur blev det så här? Varför skjuts det så mycket i Sverige?”. Reportern Diamant Salihu svarar:

– Många vill helst ha enkla förklaringar, men hela den här problematiken har många orsaker som behöver diskuteras.

Skärmbild från SVT

Det finns många förklaringar, men en förklaring är faktiskt enkel, vare sig man vill det eller inte, nämligen gärningsmännens bakgrund. Salihu för fram andra förklaringar, bland annat att civilsamhället dragit sig tillbaka från de utsatta områdena i form av nedlagda polis- och postkontor. Hade det varit en orsak borde vi se skjutningar och gängvåld i glesbygden, där betydligt fler polisstationer och postkontor försvunnit.

Mord, liksom så mycket annat, har kulturella förtecken. Det klassiska svenska mordet, det som brukade omtalas i tidningar förr som en ”urspårad spritfest”, där två personer satt och söp ihop, blev osams för något varpå den ene stack ihjäl den andre med en kniv eller möjligen sköt med ett hagelgevär, förekommer fortfarande, men har minskat i antal. Det är svårare att exakt kategorisera den sortens dödligt våld, eftersom alkohol också förekommer i annan våldsbrottslighet, inte minst i olika familjedramer. Det beror därför lite grann på hur man räknar när man går igenom domarna för 2022, men om man räknar brett finns en utlandsfödd man med samt en svenskfödd kvinna med finsk far. Räknar man snävare är samtliga dömda för denna form av fyllemord svenskfödda med svenska föräldrar.

”Det svenska mordet”, där en berusad man slår en literbutelj i huvudet på en annan berusad man, här i filmen ”Körkarlen” 1921

”Vi såg det inte komma” sa som bekant Stefan Löfven. Det fanns de som såg det komma, som fick utstå smutskastning för att de sa det som numera många säger lite tidigare än de andra. Men att se något komma handlar också om att undersöka verkligheten. Att gå igenom morddomar i Sverige för ett visst år kräver tid, men inte mer än så. Det är offentliga handlingar.

Med detta kan man självfallet inte dra slutsatsen att alla invandrare till Sverige är kriminella, men man kan faktiskt dra slutsatsen att gängkriminaliteten beror på en misslyckad invandringspolitik.

Men om man inte vill se något komma bryr man sig inte om att undersöka fakta. Eller också ljuger man helt enkelt med de fakta man har. Då är det alltid någon annan som inte ser det komma.

Läs även: Bulletin avslöjar: Samtliga dömda för gängmord hade utländsk bakgrund