En av sprängningarna hade en magnitud på 2,3 och registrerades på 30 mätstationer i södra Sverige. Den första explosionen registrerades klockan 2.03 natten mot måndagen och den andra vid 19-tiden på måndagen.

– Det är tydligt utifrån vågformerna att det är en sprängning. Enligt vad vi kan se har explosionerna inträffat nära botten men inte i bergen, säger Björn Lund, lektor i seismologi vid Institutionen för geovetenskaper (SNSN), som mäter svenska jordbävningar och sprängningar.

Enligt Lund motsvarar den första explosionen ungefär ett par hundra kilo dynamit eller en mindre dynamitladdning som påverkats av gas. Men man kan inte med hundra procents säkerhet säga att explosionerna har skett på precis samma platser som Sjöfartsverket angett för läckagen.

– I nuläget kollar vi på vad explosionerna kan ha berott på. Vi jämför nu datan med den data vi har sedan tidigare på exempelvis minor. Vi får se om det är några avvikelser.

Information till försvaret

SNSN har vidarebefordrat sina iakttagelser till Försvarsmakten.

– De var mycket intresserade, säger Lund.

Försvarsmakten analyserar tillgänglig information och jobbar i dialog med berörda myndigheter, enligt Försvarsmaktens pressekreterare Therese Fagerstedt.

– Vi får se vad vi kommer fram till, just nu utesluter vi ingenting, säger hon.

Kustbevakningen flyger över området och har ett stort fartyg på väg till platsen.

– Just nu går det inte att begränsa eller bekämpa gasen. Den löses upp relativt snabbt i både luft och vatten, säger Malin Roth, operatör hos Kustbevakningens ledningscentral, vid 18-tiden på tisdagen.

Anmälan om grovt sabotage

En anmälan om grovt sabotage har upprättats hos polisen med anledning av händelsen.

”Rubriceringen är i nuläget grovt sabotage, men denna kan komma att ändras. Polismyndigheten samverkar med andra berörda myndigheter och lägesföljer utvecklingen”, skriver polisens nationella mediecenter i ett mejl till TT.

Statsminister Magdalena Andersson (S) kommenterar utvecklingen:

– Jag förstår att många svenskar nu känner sig oroliga hur det här ska hanteras samtidigt som vi har en övergångsregering. Där kan jag lämna lugnande besked – även en övergångsregering kan agera med full kraft i en sådan här situation.

– Vi har löpande kontakt med ansvariga myndigheter, vi har också kontakt med regeringar i andra länder, inte minst den danska regeringen, säger hon till TT.

Om kontakter även tagits med ryska myndigheter är oklart.

– Exakt vilka kontakter vi har med olika länder kan vi återkomma till om vi bedömer att det är lämpligt.

Plötsligt tryckfall

Är du oroad att det här kan vara någon typ av hybridkrigföring?
– Det är precis den typen av frågor som nu behöver undersökas ordentligt av ansvariga myndigheter, säger Andersson.

Läckaget på Nord Stream 2 upptäcktes på måndagseftermiddagen efter ett plötsligt tryckfall i ledningen, som är dragen från Ryssland till Tysklands norra kust. Även Nord Stream 1, med ungefär samma sträckning, rapporterade tryckfall. Svenska Sjöfartsverket konstaterar att båda ledningarna skadats.

– I går kväll runt åttatiden kom rapporter om ytterligare läckage från Nord Stream 1 på två olika platser, från ett passerande fartyg, säger Sara Eriksson, presschef på Sjöfartsverket, till TT.

Två av läckagen har enligt Kustbevakningen skett i svensk ekonomisk zon och ett i dansk ekonomisk zon, nordöst om Bornholm.

Skadorna på gasledningarna är ”utan motstycke”, skriver operatören Nord Stream enligt nyhetsbyrån Bloomberg. Enligt uttalandet är det omöjligt att uppskatta hur lång tid det kommer att ta att återuppta driften av infrastrukturen för gastransport.

Utesluter inte sabotage

Det är svårt att tro att de tre läckagen på Nord Streams gasledningar är en slump, säger Danmarks statsminister Mette Frederiksen (S) vid en presskonferens.

– Jag skulle vilja säga att vi från regeringen och myndigheterna tar den här situationen på största allvar, säger hon enligt nyhetsbyrån Ritzau.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov hävdar under tisdagen att Ryssland är ”extremt oroat” över tryckfallet och säger att situationen måste hanteras omgående. På en fråga om läckaget kan ha orsakats av ett sabotage svarar Peskov att ”inget alternativ kan uteslutas i nuläget”.

Tomas Kåberger, professor i industriell energipolicy vid Chalmers tekniska högskola och tidigare generaldirektör för Energimyndigheten, konstaterar att det teoretiskt kan hända att fartyg som kastar ankare kan förstöra den här typen av infrastruktur, men att den förklaringen inte är sannolik då flera rör drabbats i princip samtidigt.