Kravallerna i Frankrike fortsätter - Le Pen rasar

Kravallerna, som nu går in på sin tredje vecka, har under den senaste tiden spridit sig från Parisregionen till stora delar av landet. Eleverna sägs protestera bland annat mot lärarbrist, överfulla klassrum, bristande underhåll av skolbyggnader och otillräckliga resurser. Även stress och ojämlikhet inom utbildningssystemet har lyfts fram.

Den allvarligaste händelsen under måndagen inträffade i Lens i norra Frankrike. En 15-årig elev fick handen och delar av underarmen bortslitna när en granat exploderade i samband med en polisinsats utanför gymnasiet Auguste-Béhal.

Enligt lokala medier, som Reuters hänvisar till, hade pojken plockat upp en polisgranat när den exploderade. Den lokala prefekten François-Xavier Lauch bekräftade att en utredning har inletts men har inte uttalat sig om exakt hur olyckan gick till.

Händelsen har ytterligare ökat kritiken mot polisens hantering av kravallerna. Den franska polisens tillsynsorgan IGPN har nu öppnat omkring tio utredningar sedan våldsamheterna började. Samtidigt uppger regeringen att en stor majoritet av de skadade eleverna har skadats i olyckor eller genom andra demonstranters agerande.

Våldsamma scener i flera städer

Även på andra håll blev måndagen stökig. I Lille drabbade demonstranter och polis samman och tårgas användes. I Toulouse använde polisen också tårgas mot demonstranter.

I Paris utsattes Lycée Vauquelin i det 13:e arrondissementet för ett angrepp. En grupp maskerade personer försökte ta sig in i skolan, fönster slogs sönder och en brand anlades vid entrén. Skolan fick evakueras och undervisningen ställdes in. Skolledningen uppgav att angriparna verkade vara en grupp utifrån snarare än skolans egna elever.

I Lille rapporterades samtidigt om brinnande soptunnor, angrepp mot busskurer och stenkastning mot polis och räddningstjänst. Polisen svarade med insatser för att skingra demonstranter.

Över 6 000 gripna

Trots våldet var måndagens mobilisering något mindre omfattande än under slutet av förra veckan. Utbildningsminister Édouard Geffray uppgav att 589 skolor påverkades under måndagen jämfört med 735 på fredagen. Regeringen hoppas därför att undervisningen successivt ska kunna återupptas från onsdag.

Samtidigt har omfattningen av oroligheterna blivit mycket stor. Sedan den 28 september har 6 059 personer gripits, enligt det franska inrikesministeriet. Omkring 87 procent av de gripna är minderåriga. Över 1 800 personer har åtalats eller står inför rättsliga processer.

På måndagskvällen uppgav regeringen att 215 elever, 85 personer inom skolväsendet och 715 poliser och gendarmer hade skadats sedan kravallerna började.

Minst 24 skolor har dessutom enligt utbildningsministern utsatts för bränder eller omfattande skadegörelse, medan tiotals lärare och skolanställda har skadats.

Började med lärarbrist

Kravallerna började omkring den 21 september vid Lycée Saint-Exupéry i Créteil, en förort till Paris. Utgångspunkten var bland annat brist på lärare och problem med undervisningen, men rörelsen växte snabbt.

Den 1 oktober var över 1 000 gymnasieskolor påverkade av strejker, demonstrationer eller blockader. Därefter har kravallerna utvecklats till en bredare kritik mot det franska utbildningssystemet, där elever bland annat pekar på dåligt underhållna skolor, trånga klassrum, lärarbrist och en allt högre studiepress.

Samtidigt har regeringen hävdat att den ursprungliga elevprotesten i vissa områden har kapats av våldsamma grupper. Myndigheterna har bland annat pekat ut radikala vänster- och anarkistiska grupper som en risk för att demonstrationerna ska utvecklas till bredare kravaller.

Jean-Luc Mélenchon, ledare för det vänsterpopulistiska partiet La France insoumise (LFI), har ställt sig bakom eleverna. Kravallerna har samtidigt blivit en politisk stridsfråga. Regeringen anklagar partiet för att ha eldat på rörelsen. LFI förnekar att man organiserat våldet och Mélenchon har sagt att protesterna ska vara icke-våldsamma.

Le Pen rasar

Marine Le Pen, partiledare för Nationell samling (RN), har samtidigt riktat hård kritik mot utvecklingen. Hon menar att kravallerna inte längre enbart kan beskrivas som spontana elevaktioner utan att våldsamma aktivister har tagit plats i mobiliseringen.

Hon har också beskrivit utvecklingen som ett resultat av en politisk mobilisering där LFI och aktivister på den radikala vänsterkanten spelar en roll. Anklagelserna tillbakavisas av LFI, som hävdar att partiet stöder elevernas krav och demonstrationsrätten men inte våld eller skadegörelse.

Marine Le Pens uttalanden kommer dessutom i ett politiskt läge där hon har en stark position inför nästa års presidentval. RN-ledaren ligger för närvarande klart högst i opinionsmätningarna och får omkring en tredjedel av rösterna i flera av de senaste mätningarna.

I en Harris Interactive-mätning från slutet av september fick hon 35–36 procent i första valomgången, medan Jean-Luc Mélenchon låg på 17–18 procent.

Tiotusentals väntas demonstrera på tisdagen

På tisdagen väntar den tredje nationella mobiliseringsdagen, kallad ”akt III” av arrangörerna. Tiotusentals gymnasieelever väntas demonstrera på olika håll i landet.

I Paris är en större demonstration planerad med start på Place de la République klockan 14. Gymnasieeleverna får samtidigt stöd av lärarfack, studentorganisationer och andra fackliga organisationer.

Myndigheterna har därför satt in ett omfattande polisuppbåd. Efter flera dagar med bränder, skadegörelse och konfrontationer befaras att tisdagens större demonstrationer kan bli ytterligare en arena för våldsamma grupper.

Samtidigt försöker regeringen få ned temperaturen. Premiärminister Sébastien Lecornu har samlat ansvariga ministrar för att hantera krisen medan utbildningsminister Geffray säger att regeringen ska ta fram en handlingsplan för skolorna och ge eleverna en plattform där deras krav kan framföras.