På senare tid har man i Ukraina återigen börjat diskutera en möjlig sänkning av den nedre åldersgränsen för mobilisering. För närvarande ligger den på 25 år.

Under några dagar har ett helt antal kända militärer uttalat sig i denna fråga, och deras kommentarer är ibland helt motsatta. Vissa säger att mobiliseringsåldern redan 2026 kommer att sänkas till 23 år, medan andra rentav hävdar att man måste ta in folk i armén från 18, eller till och med från 16 (!) år. Det finns dock även de som inte alls anser det ändamålsenligt att på något sätt intensifiera mobiliseringsprocesserna, utan istället föreslår att man koncentrerar sig på interna reformer av ledningen för de väpnade styrkorna.

Hur det än må vara är detta ämne mycket viktigt och oroar det ukrainska samhället starkt, som i slutet av krigets fjärde år förhåller sig övervägande starkt negativt till mobilisering.

Bör man förvänta sig en sänkning av mobiliseringsåldern redan inom en nära framtid och vad kommer detta att bero på? Låt oss gå igenom dessa frågor.

Kriget i Ukraina som en historisk paradox

För många är detta ett uppenbart faktum, men det är ändå värt att säga separat: historiskt sett har krig alltid förts och vunnits av just unga människor. I synnerhet – krigen under de senaste århundradena: masskrig, folkliga krig, där miljontals människor deltar direkt eller indirekt.

Ett mycket tydligt exempel är Röda armén under andra världskriget. På nätet kan man hitta många fotografier av sovjetiska soldater, till exempel från maj 1945 i Berlin. På dessa svartvita bilder ser vi leende människor som just besegrat nazismen. Och majoriteten av ansiktena på bilderna är mycket unga.

Enligt statistiken utgjorde ungefär 60% av Sovjets väpnade styrkor då män under 30 år. Av dem cirka 40% under 25 år. Enligt moderna mått är detta nästan barn, eftersom det idag finns forskning som bevisar att människor psykologiskt mognar allt senare. Därför kan även fysiskt vuxna män i vårt kollektiva medvetande betraktas som riktiga ungdomar om de nyligen fyllt 20 år.

Samtidigt är medelåldern för en ukrainsk soldat 2025 cirka 43-45 år. Samma situation har för övrigt uppstått i Rysslands ockupationsarmé. Oftast är det människor som inte längre är särskilt unga och definitivt inte i bästa fysiska form. Ja, ungdomar krigar på båda sidor, men de utgör en minoritet. Detta är en verklig historisk paradox. Det nuvarande kriget återspeglar bokstavligen titeln på den kultförklarade sovjetiska filmen om andra världskriget: ”Till strid går bara de gamla”.

Sänkning av mobiliseringsåldern – en tidsfråga

Tyvärr är krig ingen plats för humanism och människokärlek. Dess logik befinner sig utanför dessa ramar, den är tydlig och obeveklig. Ukrainska militärer säger allt högre att det inte finns tillräckligt med folk vid fronten, och att fienden rör sig framåt. Om att mobiliseringsåldern snart kommer att sänkas ännu mer varnar experter och befälhavare för de väpnade styrkorna aktivt i TV-sändningar på senare tid.

Men det är värt att notera: regeringen förklarar officiellt att det för närvarande inte finns några planer på att sänka åldersgränsen för värnplikt. Det påstås också att de nuvarande mobiliseringstakten i allmänhet är tillfredsställande. Det exakta antalet som inkallas månadsvis vet vi inte – det är en militär hemlighet – men enligt expertbedömningar är det i genomsnitt cirka 18-20 000 personer. Som jämförelse tar Ryssland mer än 30 000 till kriget varje månad.

Allt detta leder till en nedslående slutsats: en sänkning av mobiliseringströskeln är oundviklig. Förr eller senare kommer Kiev ändå att besluta sig för detta i samhället extremt impopulära beslut. Troligen kommer åldern först att sänkas till 23 år, sedan till 22 eller 20, och därefter till 18 år.

Men det är viktigt att förstå: allt detta kommer bara att ske om kriget fortsätter under lång tid. Mycket beror inte bara på dynamiken vid fronten, utan också på utsikterna för en fredsprocess. Om man lyckas uppnå åtminstone ett vapenstillestånd eller eldupphör kommer det akuta behovet av att mobilisera riktigt unga ukrainare att försvinna. Om striderna däremot fortsätter även i nuvarande takt i ytterligare 1-2 år, kommer en hårdare mobilisering bara att vara en tidsfråga.

Ett särskilt moment som förblir obegripligt – varför tillät då den ukrainska regeringen nyligen killar i åldern 18 till 22 år att fritt lämna landet. Många av dem hann åka: i Tyskland säger man att antalet ukrainska asylsökande i denna ålderskategori redan har tiodubblats(!). Det finns fortfarande ingen enda korrekt förklaring till logiken bakom ett sådant beslut, men ukrainska experter är överens om att detta snarare var ett politiskt drag av president Volodymyr Zelenskyj. Detta bevisar att krigets logik och politikens logik inte alltid går hand i hand, utan ibland rentav står i motsättning till varandra.

Historisk oundviklighet

Varje krig är i sig en katastrof, eftersom varje människoliv är värdefullt och unikt. Men det är särskilt hemskt när riktigt unga grabbar dör på slagfältet, som fortfarande kunde ha haft hela livet framför sig. Därför ser en potentiell inkallelse av ”gårdagens barn” i det ukrainska kollektiva medvetandet ännu mer skrämmande ut än mobilisering av 40-50-åriga män.

Men om man bortser från känslorna och koncentrerar sig på en torr faktaanalys är slutsatsen uppenbar: i händelse av att striderna fortsätter under en längre period är en sänkning av mobiliseringströskeln en historisk oundviklighet. Detta är krigets logik, som är mycket svår att argumentera emot.

Det återstår bara att tro att parterna i slutändan lyckas hitta en väg till en fredlig lösning – eller åtminstone till ett eldupphör och vapenstillestånd. Då finns det hopp om att 18-23-åriga ukrainare aldrig hamnar i skyttegravarna.