Härom året gick regeringen, med minister Ibrahim Baylan (S) i spetsen, ut och slog på stora trumman. Nu skulle det bli rejält sänkta elnätspriser – kostnader som för hushållen rakat i höjden under en lång rad av år.

Med en ny lag begränsades elbolagens möjligheter höja priserna samtidigt som det sattes stopp för att utnyttja gamla, sparade så kallade intäktsramar från tidigare år.

Sedan dess har debatten om kapacitetsbrist i elnäten blossat upp, framfört allt i Stockholmsområdet och Malmö men även på andra håll. Regeringen beslöt då att gå elbolagen till mötes och ge dem rätt att plocka fram gamla outnyttjade investeringsmedel, alltså i stort sett samma pengar som regeringen tidigare satt stopp för. Dessa medel ska kunna användas under 2020 till 2027 och uppgår till 28 miljarder kronor, pengar som kan komma att hamna på hushållens elräkningar.

Ger bara högre vinster

I remissvaren till propositionen är kritiken frän från flertalet konsumentorganisationer, men även Konkurrensverket och regeringens egen tillsynsmyndighet, Energimarknadsinspektionen (EI) avstyrker förslaget.

Det finns inget i lagen som uttryckligen säger att investeringarna ska gå till ökad kapacitet i näten, konstaterar EI med flera.

”Vidare får elnätsföretagen redan kostnadstäckning för sina investeringar i den nuvarande regleringen vilket gör att förslaget endast leder till utökade vinster”, skriver EI i sitt remissvar.

Även bostadsorganisationen Bostadsrätterna är inne på samma spår.

”Det handlar om ett mycket stort belopp, totalt cirka 28 miljarder kronor, som kan komma att bäras av elnätskunderna. Denna viktiga fråga är anmärkningsvärt nog knappt nämnd i ursprunglig konsekvensanalys och inte alls i aktuell. Snarare framstår det som om elnätskunderna framför allt skulle komma att gynnas. Det framstår som en något ensidig tolkning”, skriver Bostadsrätterna och får medhåll av Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna, Villaägarna med flera.

Omotiverade prisökningar

Elnätsbolagen har naturliga monopol på sina marknader. Konkurrensverket är lika kritiskt som många andra:

”Konkurrensverket anser således att förslaget innebär en omotiverad kostnadsökning för elkonsumenterna, eftersom elnätsföretagen ges möjlighet till höjda avgifter utan att det säkerställs att målet med utbyggd kapacitet uppnås, och avstyrker det därför”, skriver myndigheten.

Visserligen är det nu omarbetade förslaget något mindre gynnsamt för elnätsbolagen. Regeringen åkte i höstas på bakslag från den politiska oppositionen. Men kritiken är ändå densamma på det nya förslaget från flertalet remissinstanser.

Ökad kapacitet

Att det behövs ökad kapacitet i elnäten råder det nog ingen större tvekan om. Men den här lagen riskerar att bli ett slag i luften, anser Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

”Om man nu tillför regler utan krav på reella motprestationer i form av ökade investeringar i ökad nätkapacitet finns det en uppenbar risk att detta rättfärdigar maximalt utnyttjande av möjligheterna och bara ökar vinsterna. Företagen kan försvara sig med att man bara följer gällande regler”, skriver den.

Elbolagen har däremot en annan inställning. Branschorganisationen Energiföretagen välkomnar propositionen även om den är sämre än innan den skrevs om och skriver i sitt remissvar bland annat:

”Även om förslaget innebär inskränkningar jämfört med att fritt kunna disponera underskott från intäktsramen 2012–2015, kan förslaget bidra till att öka incitamenten för investeringar med hjälp av dessa medel.”

TEXT: Olle Lindström/TT