Kulturminister Parisa Liljestrand vägrar utlova mer pengar till SVT efter att bolaget tvingats varsla över 140 anställda och lägga ner flera program på grund av skenande marknätskostnader. – Jag tycker att det är viktigt att komma ihåg att public service får mycket av skattebetalarnas pengar på en åttaårsperiod, säger Liljestrand till Aftonbladet.
Under måndagen meddelade SVT att bolaget ska spara totalt 355 miljoner kronor. Nästan hälften av summan handlar om att kostnaderna för marknätet har ökat kraftigt efter att Boxer och TV4 lämnat det.
Flera program försvinner i sparpaketet. ”Hotell Romantik” och ”Vem bor här” läggs ner och talkshowen ”Carina Bergfeldt” stryks från tablån. Bolaget skär även ner på direktsänd sport och egna dramaserier.
Över 140 anställda riskerar jobbet
Sparkraven stannar inte vid programmen. Över 140 anställda riskerar att förlora jobbet och ett antal lokalredaktioner kommer att samordnas.
Kulturministern säger sig ta situationen på allvar men understryker att det är SVT själva som avgör hur pengarna ska fördelas.
– Jag tar det på stort allvar men man ska komma ihåg att public service är oberoende och inom organisationen så är det SVT som bestämmer hur de ska prioritera, säger Parisa Liljestrand till Aftonbladet.
SVT:s vd Anne Lagercrantz har enligt Aftonbladet kritiserat regeringen för att den ännu inte gett besked om bolaget kan få hjälp att hantera de stigande kostnaderna för marknätet.
Regeringen känner till problemet
Kulturministern uppger att regeringen känner till problematiken och arbetar med att utforma ett förslag som rör marknätet. Men hon vill varken säga när det blir klart eller hur mycket pengar det kan handla om.
– Det vi ser är att marknätsfrågan är viktig ur ett säkerhetsperspektiv, säger Liljestrand till Aftonbladet och tillägger att regeringen har för avsikt att remittera ett förslag men att det är för tidigt att ge besked om innehållet.
Liljestrand hänvisar till att bolaget nyligen beviljades tillstånd att sända i ytterligare åtta år och att det följer med en garanterad finansiering på runt fem miljarder kronor årligen.
– Jag tycker att det är viktigt att komma ihåg att public service får mycket av skattebetalarnas pengar på en åttaårsperiod, säger Liljestrand.
Hon understryker dessutom att eventuella tillskott behöver ges på ett sätt som inte riskerar att undergräva public services självständighet över tid.
