In i det sista pågick en juridisk dragkamp. En domare beordrade häromdagen paus på grund av uppgifterna att Lisa Montgomery lider av mentala hälsoproblem och inte kunde förstå regeringens skäl för avrättningen. Montgomery har erkänt sin skuld men hennes advokat ansåg att hon förtjänade strafflindring då hon länge lidit av ohälsa.

Men sedan åklagarsidan överklagat revs beslutet upp och Montgomery avrättades tidigt på onsdagsmorgonen svensk tid. Hon dömdes 2007 för kidnappning och mord på en höggravid kvinna i Missouri.

Ytterligare två avrättningar är planerade under Donald Trumps sista dagar som president. De skulle verkställas under veckan, men har skjutits upp sedan de två dömda personerna drabbats av covid-19.

Genomförs de planerade avrättningarna kommer staten att ha tagit 13 personers liv under Trumps tid i Vita huset. Det kan jämföras med tre under perioden mellan 1988, då det federala dödsstraffet återinfördes efter att 1972 ha förbjudits av Högsta domstolen som grundlagsvidrigt, och Trumps tillträde.

TEXT: TT

Fakta | Federala avrättningar i USA

Statliga avrättningar har förekommit i USA sedan 1790-talet. 1972 förbjöds de som grundlagsvidriga av Högsta domstolen – för att återupptas 1988.

Dödsstraff finns på både federal nivå och på delstatsnivå, men de federala är mer sällsynta. Under 2019 avrättades 22 människor i USA:s delstatsfängelser. Mellan 1988 och 2019 genomfördes endast tre federala avrättningar, samtliga under president George W Bush. En av dem var Timothy McVeigh, som dömdes för bombdådet mot en federal byggnad i Oklahoma City 1995 som dödade 168 människor varav 19 barn.

Olika typer av moratorium och granskningar av det federala dödsstraffet har förekommit efter 2003. Trumpstyret har dock pressat på för att fler straff ska verkställas sedan presidenten efterfrågat hårdare straff för våldsbrott. I somras genomfördes den första federala avrättningen av tio hittills under Trumpstyret. Ytterligare tre är planerade innan presidentens mandatperiod löper ut den 20 januari.

Amerikanernas stöd för dödsstraffet har dalat de senaste åren. 60 procent säger sig föredra livstids fängelse före dödsstraff för en person som döms för mord enligt en Gallupundersökning från i fjol.

Det finns också studier som slår fast att dödsstraffet är diskriminerande, det vill säga att svarta i högre grad döms till döden än vita.

Källor: Death Penalty Information Center, BBC, Amerikaanalys, Gallup