Läkare försvarar könsidentitetsmottagningen i Göteborg

Könsidentitetsmottagningen i Göteborg avvisade drygt 75 procent av alla remisser under 2025, en betydligt högre andel än övriga mottagningar i landet, enligt en granskning från DN. Tidigare anställda uppger för tidningen att vuxna med autism, under 25 år eller som identifierar sig som icke-binära nekas utredning. Ledningen tillbakavisar uppgifterna.

Men mottagningen har också försvarare. Hanna Tehrani är specialistläkare, författare och samhällsdebattör. Hon har arbetat vid Sexualmedicinskt centrum i Göteborg och var där involverad i ett par utredningar där det var oklart om patienternas problem främst gällde könsidentitet eller hade andra medicinska orsaker. Hon är själv transperson med egen erfarenhet av könsidentitetsvården i Sverige.

”Min samlade erfarenhet är att könsidentitetsmottagningen i Göteborg tar sitt medicinska uppdrag på största allvar och möter patienterna med den professionalitet, omtanke och noggrannhet som detta känsliga och komplexa område kräver”, skriver hon till Bulletin.

Hon menar att en hög andel avslag inte i sig bevisar att vården är dålig, lika lite som en låg andel automatiskt innebär hög kvalitet.

”För ibland kan ett välgrundat nej vara just den vård och omsorg som patienten behöver.”

Autism inget automatiskt hinder

Samtidigt anser Tehrani att varken autism eller en icke-binär identitet automatiskt ska utesluta någon från vård.

”Autism är exempelvis ingen automatisk kontraindikation för könsbekräftande behandling. Däremot kan vissa autistiska patienter behöva en särskilt anpassad utredningsprocess med hänsyn till kommunikation, psykisk samsjuklighet och förmågan att förstå och värdera behandlingens långsiktiga konsekvenser”, skriver hon.

På den punkten ligger hon nära Socialstyrelsens riktlinjer. Däremot riktar hon skarp kritik mot myndighetens kunskapsstöd kopplat till den nya könstillhörighetslagen. Enligt henne riskerar vetenskaplig metodik och professionellt medicinskt ansvar där att få stå tillbaka för normativa och ideologiskt präglade utgångspunkter.

Patienten Keoni, som nekats vård i Göteborg, har sagt till DN att rädslan för att patienter ska ångra behandlingen är överdriven. Tehrani menar att bilden är mer komplicerad.

”Det vore lika fel att överdriva ångerrisken som att bagatellisera den”, skriver hon.

Agnes Wold: Utred andra tillstånd först

Även Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet, efterlyser försiktighet. Hon pekar på att autism och andra neuropsykiatriska och psykiatriska diagnoser är starkt överrepresenterade i den nya grupp patienter med könsdysfori som ökat kraftigt under 2010-talet. Det gäller främst minderåriga, men enligt henne också unga vuxna under 30 år.

”Vetenskapen i hela detta fält är mycket dålig och det finns ingen behandling för könsdysfori som bevisats (med sedvanliga metoder för vetenskaplig evidens) förbättra det psykiska måendet för personer med könsdysfori och det gäller både barn och vuxna”, skriver hon till Bulletin.

Hon hänvisar till Storbritannien, där man efter en genomlysning av vården för barn kommit fram till att andra psykiska tillstånd ska utredas och om möjligt behandlas innan könshormoner sätts in.

”Det är väl rimligt att ha ungefär samma principer för vården av unga vuxna.”

Socialstyrelsens enhetschef Anders Berg har tidigare sagt till DN att myndigheten har en pågående dialog med mottagningen om bedömningarna.

Bulletin har sökt Socialstyrelsen för en kommentar.