Larmet: En halv miljon svenskar överskuldsatta – högsta nivån på 20 år

Överskuldsättningen i Sverige har nått sin högsta nivå på över två decennier. Enligt Sveriges Stadsmissioners fattigdomsrapport för 2026 var omkring en halv miljon svenskar överskuldsatta under 2025, en ökning med 13 procent sedan 2019.

Utvecklingen har sammanfallit med flera år av ekonomisk press på hushållen. Inflation och stigande levnadskostnader har urholkat köpkraften samtidigt som personer med små marginaler i allt högre grad tvingats låna för att få vardagsekonomin att gå ihop.

Enligt Jonas Rydberg, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner, visar utvecklingen att ekonomisk utsatthet inte enbart kan mätas genom inkomster. Även den som har ett arbete kan hamna i fattigdom när en stor del av inkomsten går till räntor och återbetalningar.

Har mer än fördubblats

Rapporten visar också att andelen människor som lever i materiell och social fattigdom har ökat från tre procent 2021 till sju procent 2025. Det motsvarar omkring 730 000 personer, enligt Statistiska centralbyrån, SCB.

Måttet bygger på människors faktiska möjligheter att klara grundläggande utgifter. Det kan exempelvis handla om att betala räkningar, äta näringsriktig mat eller hålla bostaden tillräckligt varm.

För att räknas till gruppen ska en person sakna råd med minst fem av tretton definierade utgiftsposter.

Samtidigt visar SCB inkomstbaserade fattigdomsmått en minskning av fattigdomen. Sveriges Stadsmissioner menar att skillnaden illustrerar en svaghet i den statistiken: skulderna syns inte fullt ut, trots att de kan avgöra om en hushållsekonomi går ihop.

Kritiserar kreditmarknaden

Organisationen anser att utvecklingen delvis beror på att kreditmarknaden har avreglerats samtidigt som det sociala skyddsnätet har försvagats. Enligt Rydberg marknadsförs lån aggressivt även till ekonomiskt utsatta grupper.

Han uppger att hälften av dem som har lån hos konsumentkreditinstitut har en månadsinkomst under 15 000 kronor. Det väcker frågor om hur kreditprövningarna fungerar och om långivare beviljar krediter till personer som saknar realistiska möjligheter att betala tillbaka.

Överskuldsättningen är dessutom kostsam för samhället. En uppskattning från Riksrevisionen som rapporten hänvisar till anger samhällskostnader på mellan 50 och 200 miljarder kronor om året, bland annat till följd av sjukvård och produktionsbortfall.

Vill ändra reglerna för skuldsanering

Sveriges Stadsmissioner vill se en hårdare reglering av kreditgivningen och snabbare hjälp till personer som riskerar att fastna i skulder. Organisationen föreslår bland annat att lån ska kunna ogiltigförklaras om kreditprövningen visar att låntagaren saknar förmåga att betala tillbaka.

Även skuldsaneringen behöver förändras, enligt Rydberg. Han kritiserar att räntor betalas före amorteringar, vilket enligt honom kan göra det svårt för personer med låga inkomster att minska själva skuldbeloppet.

Organisationen efterlyser också mer tillgänglig kommunal budget- och skuldrådgivning samt ett starkare socialt skyddsnät. Målet bör vara att människor får hjälp innan skulderna växer sig ohanterliga, i stället för att samhället tvingas hantera konsekvenserna när ekonomin redan har kollapsat.