Före de allierades invasion av Västeuropa, Dagen D 1944, skrev invasionsstyrkans överbefälhavare Dwight D. Eisenhower två brev. Det första utifall invasionen hade lyckats och i det prisade han de deltagande soldaternas mod och stridsförmåga. Det andra skulle publiceras om Operation Neptunus, som var kodnamnet för landstigningen i Normandie, hade misslyckats.

General Eisenhowers avslutande ord i det sistnämnda brevet förtjänar att återges i sin helhet:

If any blame or fault attaches to the attempt it is mine alone.

Man skulle kunna översätta det som ”om någon skuld eller tillkortakommande existerar är det jag som bär ansvaret och endast jag”, och det skulle kunna sammanfatta ansvarsfullt ledarskap. Det är föga förvånande att Eisenhower var en framgångsrik general och senare en framgångsrik president.

Men ansvarigt ledarskap är tyvärr något vi lider brist på i Sverige, vilket det senaste tågkaoset har vittnat om. Ingen i SJ:s ledning verkar ha insett att resandet i jul skulle bli extra intensivt och att det då kanske inte är optimalt att lansera ett superfiffigt nytt system. I stället skickar man fram otaliga pressekreterare som bedyrar att man ska lita på organisationen, då det är många tåg som går i tid. Det må vara sant rent statistiskt, men det bringar föga julfrid till någon som inte fått sin utlovade transport eller är orolig för sin gamla mamma som sitter fast någonstans mellan Haparanda och Skanör.

Läs även: Många korta tågresor inställda i dag – flyget ska fungera bra

Logistik är inte krig och tågresandet är inte D-dagen. Men det hade varit befriande om vi för en gångs skull inte hade mötts av det krumbuktande vi har sett i politiken. Tänk om det inte hade varit talepunkter som bristen på mötesrum eller ”jag kanske gjorde Hitlerhälsning men det är en konspiration”. Om SJ:s vd Monica Lingegård haft en gnutta mod och sagt något i stil med ”jag bär yttersta ansvaret”. I stället fick vi de sedvanliga fraserna som:

När man sitter med facit i hand är det självklart så att vi borde ha tränat ännu mer, vi borde ha kontrollerat ännu mer.

Enligt egen utsago är Monica Lindegård en person som ”aldrig backar från en utmaning”. Den största i nuläget borde vara att avgå från vd-posten för det företag som ledningen gravt verkar missköta. För en sak är säker: både markpersonal och resenärer vill att tågen ska gå i tid. De styrandes insikter verkar dock inhämtas med samma hastighet som, ja, ett inställt tåg.