Linköpings mosképlaner går vidare – SD och M röstade nej
Planerna på en stor moské i Lambohov utanför Linköping har tagit ett nytt steg framåt. En majoritet i samhällsbyggnadsnämnden har beslutat att detaljplanen ska gå vidare till granskning, trots motstånd från Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna.
Det var på tisdagen som det tillträdande styret i Linköping, bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Linköpingslistan och Centerpartiet, drev igenom initiativet.
Därmed går detaljplanen vidare till nästa steg med målet att den ska kunna antas under 2027.
Socialdemokraternas kommunalråd Kristina Edlund försvarar beslutet och uppger att kommunen har granskat projektet utan att hitta belägg för oegentligheter eller utländsk finansiering. Hon hänvisar också till religionsfriheten som en grundläggande princip bakom att processen ska fortsätta.
Sverigedemokraterna har däremot gjort motståndet mot moskébygget till en av sina viktigaste lokala politiska frågor. Partiet har varnat för risken för islamistiska kopplingar, utländsk finansiering och ökad segregation.
SD har även argumenterat för att projektet kan motverka integration och svenska samhällstraditioner.
Partiet har tidigare försökt stoppa planerna genom politiska initiativ och har också drivit krav på folkomröstning. I kommunpolitiken har SD ifrågasatt organisationerna bakom projektet och efterlyst större klarhet kring varifrån byggpengarna ska komma.
Långvarig konflikt om finansieringen
Planerna har varit omdiskuterade i flera år. Islamiska Förbundet i Linköping står bakom initiativet medan Linköpings moskéstiftelse har bildats för att bygga, äga och förvalta den planerade moskén.
En konkret planansökan lämnades in 2021 och kommunen inledde senare arbetet med detaljplanen.
SD har bland annat hänvisat till påstådda kopplingar mellan organisationer inom den islamiska föreningsrörelsen och Muslimska brödraskapet. Partiet har också pekat på att utländsk finansiering kan innebära risker för religiösa institutioners oberoende.
Frågan om finansieringen är samtidigt inte helt avförd. Enligt uppgifter om kommunens tjänsteunderlag vill förvaltningen se en mer omfattande kontroll av stiftelsens och föreningens intäkter och konton under de senaste fem åren.
En tydligare finansieringsplan ska visa pengarnas ursprung, när de väntas komma in och hur stor del av byggkostnaden som måste vara säkrad före byggstart.
M säger nej – men av andra skäl än SD
Även Moderaterna motsätter sig moskébygget men partiets huvudargument skiljer sig från Sverigedemokraternas. M anser att marken i området behövs för företagsetableringar och att kommunen bör prioritera verksamhetsmark framför religiösa byggnader.
Det innebär att motståndet mot projektet samlar två partier som delvis har olika utgångspunkter: SD betonar riskerna med islamism, segregation och utländsk påverkan, medan M framför allt lyfter markanvändningen och behovet av utrymme för näringslivet. Kristdemokraterna röstade också emot det senaste initiativet.
