Youtubern Nick Shirley besökte nyligen Kuba där han tog på sig att intervjua kubanska medborgare om vad de tycker om kommunismen i landet. De personer Shirley försökte intervjua visade en tydlig rädsla för kameran, och medan vissa vågade tala så gav många undvikande svar eller insisterade på anonymitet. Ni förstår, kritik mot den kubanska regimen eller kommunismen möts med hårda straff. De riskerar att fängslas eller misshandlas, eller att helt enkelt aldrig bli sedda igen.

Trots att yttrandefriheten tenderar att vara begränsad på detta sätt i kommunistiska länder så gillar vänstern i Sverige att hävda att de är de enda som står för frihet. De påstår att en högerregering begränsar yttrandefriheten och leder nationen närmare diktatur. Jag kan såklart ha fel, men jag förknippar ofta fri marknad med länder som även har en stark yttrandefrihet. Länder med tydlig socialistisk ideologi, å andra sidan, tenderar att begränsa denna.

Problemen på Kuba tenderar att skyllas på det amerikanska embargot, men detta bör inte begränsa den interna yttrandefriheten. Det är inte USA som fängslar kubaner i deras hemland för att ha kritiserat styret. Inte heller är det USA som tar den nödhjälp som anländer till Kuba och sedan säljer den till befolkningen. Ett embargo påverkar Kuba ekonomiskt, helt klart, men USA är inte de som upprätthåller en strikt diktatur som förtrycker sitt eget folk.

Vänsterpartiet ses ofta haka arm med Kuba och dess styre. Michael Moore har vid upprepade tillfällen skapat dokumentärer där han hyllar Kuba. Samma sak ser vi i Venezuela efter USA:s gripande av landets president. Precis som på Kuba och i Iran ser vi att folket i Venezuela önskade ett regimskifte, men detta fördömde vänstern. Jag kan inte riktigt förstå hur de påstår sig värna om demokrati samtidigt som de gör allt för att förstöra den.

Folket på Kuba svälter. Vänstern klandrar som vanligt USA. Problemet med det är att det finns enorma klasskillnader i landet. De rika och inflytelserika lever livet på folkets skattepengar, medan helt vanliga medborgare går utan mat, bränsle och el. Under Shirleys intervju med en kuban uttalade mannen att kommunismen är ondska, och påpekade just dessa klasskillnader. Medianlönen på Kuba är fjorton dollar i månaden.

En liter bensin kostar tio dollar, landet drabbas av rullande strömavbrott, medborgarna har inte kunnat få tag på ägg på över ett år. Familjen Castro lever samtidigt loppan! Dessa är saker som kubaner inte tillåts kritisera utan risk för livet. Jag säger det åter, detta är ett av de länder som vänstern krokar arm med.

Det kanske är dags att sluta klandra högern för att begränsa friheten när det är vänstern själv som hyllar de länder som gör det!