Jämställdhetsmyndigheten har fattat ett beslut som väcker starka reaktioner både internt och externt. Myndigheten undviker numera att använda bildmaterial där minderåriga personer bär slöja.

”Det vi har beslutat är att Jämställdhetsmyndigheten undviker att använda bildmaterial där minderåriga personer bär slöja. Syftet är att undvika att bidra till att normalisera eller främja situationer där flickor diskrimineras eller förtrycks”, skriver generaldirektör Lise Tamm i ett skriftligt svar till Bulletin.

Beslutet gäller endast barn och ungdomar, inte vuxna kvinnor som bär slöja. Inga andra religiösa symboler eller klädesplagg omfattas av den nya policyn.

Fattat efter dialog med chefer

Lise Tamm har fattat beslutet efter samtal med berörda chefer inom myndigheten. För henne handlar det om myndighetens ansvar i kommunikationen.

”Jag har fattat beslutet efter dialog med närmast berörda chefer. För mig handlar det om att vi som myndighet har ett ansvar för vad vi visar upp och hur vi presenterar olika företeelser i vår kommunikation”, skriver hon.

Myndigheten har sedan tidigare arbetat medvetet med hur bilder används och hur olika delar av samhället visas upp.

Läs också: Anställda på myndighet rasar efter bildförbud på slöjflickor

Slöjan strider mot jämställdhet

”Vi har dock inte sagt att inte en enda flicka kommer att synas i Jämställdhetsmyndighetens bildmaterial utan det kan bli aktuellt beroende på kontext. Även tidigare har vi arbetat medvetet med hur vi använder bilder och hur vi visar upp olika delar av samhället”, skriver hon.

Enligt Tamm står slöjan för olika saker för olika människor, men i grunden handlar den om synen på kvinnors sexualitet och underordning.

”Det går inte ihop med den svenska jämställdhetspolitiken. Vi får inte svika de flickor som lever i Sverige i dag och som vill leva jämställt men inte får välja om de ska bära slöja eller inte”, förklarar hon i svaret.

Anställda kritiska – Tamm välkomnar dialog

Beslutet har mötts av kritik från myndighetens egna medarbetare. Flera anställda har ifrågasatt policyn och menar att den kan leda till ”osynliggörande” av flickor som bär hijab.

Men Lise Tamm är inte oroad över den interna kritiken och välkomnar fortsatta samtal.

”Jag tror att risken är liten och att de allra flesta förstår att syftet är bidra till att stärka jämställdheten och flickors rättigheter”, skriver hon.

När det gäller de anställdas invändningar om representation kallar Tamm kritiken för ”missriktad välvilja”.

”Jag förstår det synsättet men anser att det tyvärr blir en missriktad välvilja. Som myndighet ska vi inte normalisera och främja något som strider mot flickors mänskliga rättigheter”, skriver generaldirektören.

Trots meningsskiljaktigheterna inom organisationen ser Tamm positivt på den interna debatten. Hon har planer på att fortsätta dialogen med personalen.

”Frågan engagerar flera medarbetare och jag ser gärna att vi fortsätter samtala om den i olika sammanhang”, skriver hon.

Inga planer på att ändra sig

Trots den interna oppositionen har Lise Tamm inga planer på att revidera beslutet i nuläget.

”Vi ser regelbundet över hur vi arbetar med bilder och annan kommunikation. Vi har inga planer på att ändra beslutet i nuläget men jag tycker det är viktigt att lyssna på medarbetarna och ha en dialog”, skriver hon.