Snart är Sverige medlem i Nato.

Som medlem i Nato ska respektive lands försvarskostnader motsvara två procent av ländernas BNP. Flera av medlemsländerna spenderar mer än två procent av BNP på försvaret och fler länder spenderar mindre.

Den före detta och potentiellt framtide amerikanske presidenten Donald Trump har länge kritiserat att många länder i försvarsalliansen inte spenderar tillräckligt mycket på sitt försvar. Han har uppmanat länderna att öka sina utgifter på försvaret, något som i många fall också skett under de senaste åren.

Under presidentvalskampanjen som pågår för fullt i USA så hotade Donald Trump Natoländerna att betala sin andel. Enligt Trump kan Natoländerna inte räkna med militärt stöd om de inte betalat för sin avtalade andel.

Varför har Island ingen militär?

Enligt Nato själva betalar flera länder mindre än två procent av BNP. I en sammanställning från Nato kan det däremot noteras att respektive land börjar spendera mer och mer på just försvarskostnader.

Island är det enda landet i Nato som inte spenderar några pengar alls på sitt försvar. De har varit medlem i Nato sedan det grundades 1949 och i Islands avtal står det uttryckligen att de inte behöver etablera en militär.

När Island blev självständigt från Danmark 1918 etablerades en kustbevakning i landet. Men de hade inga resurser för en riktig militär. Island hoppades att de skulle undvika invasioner från andra länder genom att vara uttalat neutrala.

Under andra världskriget blev Island däremot ockuperade av först britter och sedan amerikaner. Ockupationen var fredlig och syftet var att framför allt hindra Tyskland från att ta kontroll över den strategiskt placerade ön.

Vilka länder betalar minst?

Det land som betalar absolut minst i militära kostnader är det land i militäralliansen som har näst minst befolkning efter Island. Luxemburg lägger 0,72 procent av sin BNP på försvarskostnader, vilket är en ökning sedan 2014 då de spenderade mindre än 0,5 procent av sin BNP på försvarskostnader.

Luxemburg följs sedan av Belgien, Spanien, Turkiet, Slovenien, Kanada, Italien och Portugal, som alla spenderar mindre än 1,5 procent av sin BNP på försvarskostnader. Alla länder förutom Turkiet spenderar däremot mer av sin BNP nu än vad de gjorde 2014.

Tjeckien, Tyskland, Danmark, Norge, Nederländerna, Albanien, Kroatien, Bulgarien, Nordmakedonien, Montenegro och Frankrike betalar mellan 1,5 och 2 procent av sin BNP i försvarskostnader.

Nästan alla länder spenderar mer på sitt försvar nu än vad de gjorde 2014. De länderna som spenderar något mindre på försvar nu jämfört med 2014 är Turkiet, Kroatien, Storbritannien och USA.

Vilka länder betalar mest?

Den absolut högsta militärbudgeten står USA för, åtminstone räknat i andelen pengar som spenderas. Det land som betalar mest sett till sitt BNP är däremot Polen. De lägger 3,9 procent av sin BNP på försvarskostnader, medan USA lägger 3,49 procent av sin BNP.

Slovakien, Storbritannien, Lettland, Ungern, Rumänien, Finland, Litauen, Estland och Grekland lägger sin avtalade andel av BNP på försvarskostnader. Alla Natoländer spenderade mindre än två procent av sin BNP på försvarskostnader 2014. Alla förutom USA, Storbritannien, Grekland.

Litauen, Lettland och Ungern spenderade under en procent av sin BNP på försvarskostnader 2014. I dag lägger alla tre länder mer än 2,2 procent av sin BNP på försvarskostnader.

Andra länder som ökat sina försvarskostnader sedan 2014 med ungefär en procent av sin BNP är Finland, Rumänien och Slovakien.

Hur mycket spenderar Sverige?

2022, samma år som Ryssland invaderade Ukraina, var också samma år som Sverige ansökte om Natomedlemskap. Då spenderade Sverige ungefär 80 miljarder kronor på försvarskostnader vilket motsvarade ungefär 1,3 procent av landets BNP.

Sedan Sverige ansökte om medlemskap i Nato så har både Magdalena Anderssons socialdemokratiska regering och Ulf Kristerssons borgerliga regering uttryckt att Sverige ska öka sina militära kostnader.

I september presenterade regeringen ökade anslag till försvaret. Regeringen presenterade ökade anslag på mer än 27 miljarder kronor sammantaget med tidigare beslut och årliga uppräkningar. Enligt regeringen kommer Sveriges försvarsspendering motsvara två procent av landets BNP redan 2024 enligt Natos egen definition.