Arbetsmiljöverket har listat Sveriges farligaste yrken under den senaste tioårsperioden. Det är nära 500 personer som fått sätta livet till i arbetsplatsolyckor i Sverige under perioden 2011–2020.
– Varje dödsolycka är en tragedi och många skulle kunna förhindras om rätt information, säger Erna Zelmin-Ekenhem.
Under den senaste tioårsperioden har 404 personer anställda av svenska företag, 60 personer anställda av utländska företag och 30 personer, de som inte räknas som anställda, mist livet i arbetsplatsolyckor i Sveriges farligaste yrken under perioden 2011–2020, skriver Arbetsmiljöverket i en rapport.
Lastbilsförare värst drabbade
Värst drabbad är lastbilsbranschen där 66 personer avled i arbetsplatsolyckor under perioden, vilket är mer än dubbelt så många som i den näst mest drabbade branschen.
Förra året, pandemiåret 2020, var det rekordfå personer som fick sätta livet till, 29 personer. Så här långt 2021 har 23 personer dött i arbetskraftsolyckor.
– Varje dödsolycka är en tragedi och många skulle kunna förhindras om rätt information, säkerhetsåtgärder och kunskap funnits. Ingen ska behöva bli sjuk, skadas eller dö av jobbet säger Erna Zelmin-Ekenhem, Arbetsmiljöverkets generaldirektör.
Nio av tio är män
Arbetsmarknadsverkets rapport visar att det framför allt är män mellan 55 och 64 år som jobbar i enmansföretag eller företag med få anställda som drabbas hårdast av dödsolyckor på jobbet. Mellan åren 2011 och 2020 var nio av tio förolyckade män. De flesta olyckor som leder till döden sker i mansdominerade branscher.
Vanligaste dödsolyckan
Den vanligaste situationen som leder till en dödsolycka är att en förare förlorar kontrollen över sitt fortskattningsmedel. Det innefattar trafikolyckor, någon som blir påkörd eller kläms under ett flak. Lastning, lossning, fall från tak, föremål som ramlat ner eller förlorad kontroll över maskiner. De flesta olyckorna sker på onsdagar eller torsdagar, enligt rapporten.
– Det förebyggande arbetsmiljöarbetet på varje arbetsplats, där man identifierar riskerna och åtgärdar dem, är avgörande i arbetet mot dödsolyckor. Alla kan begå misstag på jobbet, men de måste kunna ske utan katastrofala konsekvenser, säger Zelmin-Ekenhem.
Avvikelser orsakar olyckor
Enligt tidigare analyser från myndigheten visar på att dödsolyckor oftare sker i samband med att man gör något på ett annat sätt än vanligt, samtidigt som säkerheten har brustit.
– Det är arbetsgivaren som har ansvar för arbetsmiljön. Men det krävs kunskap och engagemang från flera håll. För att få ner dödsolyckorna behöver hela arbetsmarknaden fortsätta att samarbeta, från politiker och myndigheter till arbetsgivare och fackförbund, säger Zelmin-Ekenhem.
fakta
Dödsolyckor i arbete 2011–2020
1. Lastbils- och långtradarförare – 66 personer
2. Växtodlare och djuruppfödare – 30 personer
3. Husdjursuppfödare och djurskötare – 16 personer
4. Övriga byggnads- och anläggningsarbetare – 16 personer
5. Anläggningsmaskinförare med flera – 15 personer
6. Skogsbrukare med flera – 14 personer
7. Underhållsmekaniker och maskinreparatörer – 13 personer
8. VVS-montörer med flera – 10 personer
9. Byggnadsarbetare, all round – 9 personer
10. Brandmän – 8 personer
| 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | ||
| I svensk arbetskraft | 58 | 45 | 35 | 41 | 34 | 37 | 44 | 50 | 36 | 24 | 404 |
| Utländsk arbetskraft | 4 | 9 | 9 | 7 | 6 | 5 | 7 | 5 | 7 | 1 | 60 |
| Övriga | 0 | 0 | 4 | 5 | 4 | 3 | 4 | 3 | 3 | 4 | 30 |
| Totalt | 62 | 54 | 48 | 53 | 44 | 45 | 55 | 58 | 46 | 29 | 494 |
Övriga
Här ingår dödsolyckor i arbetet där de förolyckade inte ingår i den svenska arbetskraften, till exempel värnpliktiga, intagna för vård i kriminalvårdsanstalt med flera.
Utländsk arbetskraft
Här ingår också anställda i utländska företag som är verksamma i Sverige men registrerade i andra länder och som därmed ingår i dessa länders statistik över dödsolyckor.
Källa: Arbetsmiljöverket
