Delar av LKAB:s omdebatterade satsning på fossilfritt stål kommer senareläggas. Det innebär att bolagets elbehov kommer bli betydligt mindre än vad man tidigare trott.
– Vi har fått en realistisk syn på hur mycket el som faktiskt behövs för den gröna omställningen, säger vd Jan Moström till Dagens Industi.
LKAB senarelägger delar av bolagets omdiskuterade satsning Hybrit, som går ut på att ersätta järnmalmspellets med fossilfri järnsvamp framställd med vätgas, avslöjar Dagens Industri.
Tidigare var planen att bolagets hela produktion på 25 miljoner ton skulle utgöras av
järnsvamp senast 2050, och då skulle det första järnsvampsverket i Kiruna byggas under andra halvan av 2030-talet.
Ett stort problem med den planen var elkonsumtionen. Omställningen skulle nämligen innebära att LKAB skulle behöva 50 terawattimmar (TWh) el år 2040, vilket skulle växa till 70 TWh år 2050, vilket motsvarar hälften av Sveriges totala elkonsumtion i dag.
I skuggan av de senaste årens energikris har röster höjts för att Hybrits elbehov är orimligt och att de gröna industrisatsningarna i norra Sverige är energipolitiskt ohållbara.
Men nu pausas alltså delar av satsningen, uppger LKAB:s vd Jan Moström i en intervju med Dagens Industri.
– Den långsiktiga strategin ligger fast, men vi ombalanserar. Framför allt beror det på att vi har helt andra mineraltillgångar än för fem år sedan. Det andra skälet är begränsningar i infrastruktur, säger Jan Moström till tidningen.
Hybrit-projektet kommer fortsätta som planerat i Gällivare, där hela produktionen ska ställas om till fossilfri järnsvamp under slutet av 2020-talet och början av 2030-talet.
I Kiruna kommer däremot fokus under 2030-talet att ligga på att börja bryta Per Geijer-malmen, en stor järnmalmsfyndighet med höga halter av fosfor och sällsynta jordartsmetaller som bolagets geologer har kartlagt under de senaste åren.
Det innebär att planerna på att tillverka järnsvamp i Kiruna skjuts upp till 2040-talet, vilket i sin tur innebär att bolagets elbehov under de kommande två decennierna blir avsevärt mindre än 70 TWh.
– Vi har fått en realistisk syn på hur mycket el som faktiskt behövs för den gröna omställningen. Det kommer att behövas mycket och frågan är hur fort vi når dit. Vi kan konstatera att under de här senaste tre fyra åren har det inte gått fort, säger Jan Moström till DI.
