Löfvens lag mörkar pensionsmiljarderna i Northvolt
AP-fonderna förlorade runt sex miljarder kronor av svenskarnas pensionspengar på Northvolt. Ändå får allmänheten inte se vad investeringarna byggde på. Förklaringen är en lagändring som S–MP-regeringen drev igenom 2020 utan att ett enda parti protesterade.
AP-fonderna kan hemlighålla underlagen bakom sina förlustaffärer i Northvolt tack vare en lagändring som infördes under Stefan Löfvens (S) regering, skriver Christian Sandström i en krönika i Affärsvärlden.
De fyra fonderna investerade 3,3 miljarder kronor i batteritillverkaren 2021 via bolaget 4 to 1 Investments. Året därpå följde ytterligare 2,5 miljarder. Efter Northvolts konkurs har fonderna förlorat runt sex miljarder kronor.
Ändringen gäller 31 kapitlet 4 paragrafen i offentlighets- och sekretesslagen. Tidigare skyddade den bara uppgifter i myndigheters upplåning och utlåning. Sedan den 1 maj 2020 omfattar den även affärsmässig investeringsverksamhet.
Förslaget dök först upp i en promemoria från Finansdepartementet 2015. Fyra år senare tog regeringen med det i proposition 2019/20:57, som undertecknades av Stefan Löfven och finansmarknadsminister Per Bolund (MP). Propositionens huvudsyfte var att ge fonderna större frihet att investera i onoterade bolag.
Enligt Sandström gjorde regeringen ingen avvägning mot offentlighetsprincipen. Motiveringen var att det inte spelar någon roll om staten tillhandahåller kapital genom lån eller aktieköp. Bolagen ska i båda fallen ha samma skydd.
Klubbades utan protester
Placeringsreglerna hade tagits fram i riksdagens pensionsgrupp, där S, M, C, L, KD och MP ingick. Finansutskottet fann sekretessen rimlig. Den 11 mars 2020 klubbade riksdagen ändringen med acklamation. Vänsterpartiet reserverade sig i betänkandet, men bara mot en annan del av förslaget.
Justitieminister Morgan Johansson (S) skrev under lagen den 19 mars 2020.
När Affärsvärlden begärde ut de underlag som låg bakom Andra AP-fondens Northvoltaffär fick tidningen avslag med hänvisning till just den paragrafen. Fonden ansåg att den inte ens behövde lämna ut maskade handlingar.
”De fåtal harmlösa uppgifter som investeringspromemoriorna och protokollen innehåller behöver således inte lämnas ut”, skrev fonden i beslutet, som undertecknades av vd Eva Halvarsson.
Sekretessen är dock inte absolut. Den gäller bara om bolaget kan antas lida skada om uppgifterna lämnas ut. Utgångspunkten i lagen är alltså offentlighet, och fondernas bedömning kan överklagas till kammarrätten.
Enligt Sandström finns i dag inga tecken på att något parti vill riva upp den utökade sekretessen. Tvärtom fortsätter trenden mot minskad insyn, särskilt när det gäller gröna industriprojekt.
