Statsminister Stefan Löfven (S) försökte in i det sista nå en kompromiss för att blidka Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar – men fick kalla handen. På måndagsförmiddagen hölls en omröstning i riksdagen om misstroende för statsminister Stefan Löfven och regeringen.
Om alla partier röstar som de har sagt faller regeringen.
– Vi har ansträngt oss, sade Annie Lööf, partiledare för Centerpartiet, när det var hennes tur att tala i riksdagens kammare inför omröstningen.
– Dagens oheliga allians visar bekymret med makt till ytterkanterna, sade Lööf som tyckte att det behövdes mer ”ansvar för Sverige”.
KD:s partiledare Ebba Busch gick hårt åt Stefan Löfven, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna.
– Ansvarslösheten har hunnit ikapp januaripartierna, sade hon och kritiserade Löfven för ”bristande ledarskap”.
Innan riksdagsledamöterna samlades för omröstningen kommenterade Mattias Karlsson, Sverigedemokraterna:
– Jag förväntar mig att statsministern får en majoritet emot sig, sade han.
Märta Stenevi, språkrör för Miljöpartiet, kommenterade till Bulletin inför omröstningen.
Vad kommer att hända om regeringen faller?
– Det vet vi så småningom och vi kommer också att veta vilka steg som kommer att tas efter det.
Hur känns det att V kanske fäller en rödgrön regering?
– Det är vad det är. Sedan hade jag ju önskat att de hade förhållit sig på ett annat sätt. Men nu är vi där vi är. Jag hade uppskattat om vi hade kunnat ha en annan diskussion. Det är många partier som inte vill se en moderatledd regering som sitter i knäet på Sverigedemokraterna och jag tror att de på partierna också behöver fundera vad det är som krävs för att undvika detta.
Om det blir ett extra val, vad kommer att hända med Miljöpartiet?
– Då går vi till val och räknar kallt med att vi ska göra ett starkt val. Jag kommer att göra allt i min makt för det. Jag längtar efter att gå ut och träffa väljare. Sedan hade jag inte velat ha ett extra val mitt under en pandemi så jag hoppas att vi inte kommer dit utan att vi får konstruktiva och bra talmansrundor. Men det får vi se. Blir det ett extra val är Miljöpartiet väldigt redo att gå till val. Förutom en pandemikris har vi en klimatkris, så vi har mycket att göra. Vad som händer efter det är svårt att sia om, fortsatte hon.
– Det är en svår process. Men Sverigedemokraterna vill gärna ha ett extraval. Vi kommer att fortsätta att göra allt vi kan för att få en annan regering.
Enligt talman Andreas Norlén kommer omröstningen att vara klar efter cirka 45 minuter, vid 10.45.
V nobbade bud
Efter en helg full av möten och försök att hitta lösningar för att undvika en regeringskris presenterade statsminister Stefan Löfven och Centerledaren Annie Lööf ett bud till Vänsterpartiet på söndagen.
Bostadsmarknadens parter erbjöds att förhandla om hyressättningen i nybyggda bostäder – den sakfråga som lett till att V inte längre har förtroende för statsministern.
Men Vänsterledaren Nooshi Dadgostar tog inte den utsträckta handen. För henne kan det inte bli jämlika förhandlingar mellan parterna så länge punkt 44 i januariavtalet mellan regeringen och samarbetspartierna Centern och Liberalerna fortfarande ligger på bordet. Dessutom ska utredningsförslaget om fri hyressättning i nyproduktionen genomföras, om parterna inte har kommit överens till den 1 september.
– Vi har tappat förtroendet för statsministern. De vill inte under några omständigheter tala med oss, eller inse att hela deras regering bygger på våra mandat, sade Nooshi Dadgostar på söndagen.
Beskedet innebär att det finns en majoritet som vill fälla regeringen Löfven. Sverigedemokraterna är de som har begärt att misstroendeomröstningen ska äga rum, och Moderaterna och Kristdemokraterna har ställt sig bakom.
För att fälla Stefan Löfven krävs att minst 175 ledamöter röstar ja. V, SD, M och KD har tillsammans 181 röster.
Om misstroendeförklaringen går igenom blir det en historisk händelse. Misstroendeomröstningar mot enskilda ministrar har genomförts flera gånger, men ingen har varit framgångsrik.
Två alternativ
Men beskedet om det blir extra val eller inte kan dröja. Efter en misstroendeförklaring har Stefan Löfven två alternativ – och han har upp till en vecka på sig att avgöra vilken väg han vill ta.
Om han väljer att avgå tar talmannen över initiativet att sondera stödet för en ny statsminister i så kallade talmansrundor. Det kan mycket väl sluta med att Stefan Löfven återkommer som statsminister, eftersom mandaten inte har förändrats sedan valet 2018. Då krävdes 134 dagar, många kakor hos talmannen och tuffa förhandlingar om januariavtalet för att få en regering på plats.
Under tiden som talmansrundorna pågår blir regeringen en övergångsregering med begränsade befogenheter, vilket kan försvåra hanteringen av pandemin.
Skapar osäkerhet
Å andra sidan har Stefan Löfvens andra alternativ också nackdelar. Om han utlyser extra val kan visserligen regeringen arbeta på som vanligt fram till det valet, men osäkerheten om vad som händer därefter är stor.
De partier som mest vill undvika ett extra val är regeringspartnern Miljöpartiet, och särskilt Liberalerna. Båda har opinionssiffror som pekar på att det kan bli svårt att komma in i riksdagen.
Men ett drygt år före nästa ordinarie val är inget parti särskilt suget på extra val. Det kostar pengar, och valarbetarna – och väljarna – måste ladda för två valrörelser på kort tid, eftersom det ordinarie valet 2022 kommer att genomföras ändå.
Ingen gemensam plan
En kritik som regeringen och samarbetspartierna C och L upprepat, är att de fyra partierna som vill fälla regeringen inte har en gemensam plan för vad de vill göra efter misstroendeomröstningen.
V och SD vill få bort förslaget om fri hyressättning i nyproduktionen från bordet. M och KD har inget emot förslaget i sak.
M, KD och SD kan stödja M-ledaren Ulf Kristersson som ny statsminister. V kan det inte.
På söndagen fick Nooshi Dadgostar frågan vad hon egentligen vill ska hända när Löfven röstats bort. Hon svarade:
– Det är mycket enkelt. Vi vill ha en ny Löfvenregering, utan marknadshyror.
