På en pressträff tillsammans med näringsminister Ibrahim Baylan (S) presenterar hon den första handlingsplanen för en cirkulär ekonomi, som kortfattat går ut på att hantera resurser och material mer klimat- och miljösmart.

– Utvecklingen mot en cirkulär ekonomi är central för att Sverige ska kunna bli världens första fossilfria välfärdsland, säger Ibrahim Baylan.

Det handlar om att minska avfall, återanvända, dela, reparera, använda resurserna mer effektivt och – redan när produkterna designas och tillverkas – tänka på hur deras liv kan förlängas och fås att återuppstå.

100 förslag

I handlingsplanen ingår drygt 100 förslag, små och stora, nya och gamla och mer eller mindre konkreta. Ett av dem är kvotplikt för hur mycket återvunnet material som ska ingå i en produkt. Exakt vilka material som ska omfattas och hur det ska gå till får Naturvårdsverket i uppdrag att utreda fram till december.

Idén kommer från reduktionsplikten, där alltmer biobränsle blandas in i drivmedel.

– Det kommer att skapa en marknad för återvunnet material, säger Isabella Lövin.

Hon tror att kvotplikt kan bli aktuell för till exempel plast, papper och fosfor.

– Vi behöver återanvända mer material. Tiden för soptippar som täcks över och görs till skidbackar är förbi. Vi måste få in de här materialen i ett giftfritt kretslopp, säger hon.

Minska matavfallet

Förslagen berör myndigheter, företag och privatpersoner. Till exempel ska senast 2023 minst 75 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring och biogas tas tillvara.

I dag slängs 45 kilo mat per person varje år i Sverige.

– Det är väldigt onödigt, milt sagt, säger Isabella Lövin.

Ett annat exempel som berör hushåll är att kommunerna får ett tydligt ansvar att ta hand om bygg- och rivningsavfall när privatpersoner renoverar.

Stärkt konkurrenskraft

Näringsministern anser att en övergång till en mer cirkulär ekonomi kan stärka konkurrenskraften för svenska företag när innovationer och nya branscher växer fram.

Ett av förslagen är att bredda och förstärka det så kallade Industriklivet med 150 miljoner i år. Därmed finns totalt 750 miljoner kronor som industrin kan söka för olika projekt som ska leda till omställning.

Enligt regeringen orsakas ungefär hälften av klimatutsläppen och mer än 90 procent av världens vattenbrist och förlust av biologisk mångfald av att resurser används ineffektivt.

TEXT: Maria Davidsson/TT