Löwenmark: Fel att angripa ledargrävet om valfusket
Det var en ledarskribent på SvD som avslöjade misstankarna om valfusk i Järva. Sedan dess har kritiken handlat lika mycket om var texten publicerades som om vad den visade. Nu tar Expressens krönikör Sofie Löwenmark strid för ledarsidornas rätt att gräva.
Det var SvD:s ledarskribent Peter Wennblad som först berättade om misstänkt valfusk i Järva. Han hade begärt ut incidentrapporter från valet och intervjuat röstmottagare. Enligt hans granskning förekom bland annat förkryssade valsedlar och väljare som fick instruktioner via telefon.
Granskningen har mötts av kritik, framför allt för att den publicerades på ledarsidan. Arbetets kulturredaktör Johannes Klenell gick hårt åt publiceringen, och när Wennblad medverkade i Sveriges Radios Studio ett fick han försvara rätten för en ledarskribent att själv gräva fram nyheter.
Den kritiken avfärdar Sofie Löwenmark i en krönika i Expressen.
”En uppgift blir inte mindre sann eller relevant bara för att journalisten som grävt fram den också driver opinion på ledarplats”, skriver hon.
Hon påpekar att valnämnden i Stockholm polisanmälde uppgifterna efter Wennblads text, och att polisen därefter inledde en förundersökning. Delar av uppgifterna har senare också fått stöd i Aftonbladets nyhetsrapportering.
”Om väljare har utsatts för olika typer av illegitima påtryckningar är det just det som måste granskas, inte vilken sida i tidningen som publicerade först”, skriver Löwenmark.
Enligt henne är det naturligt att ledarskribenter hittar nyheter. Den som följer ett område länge vet var den ska leta, och tipsare söker sig ofta till journalister som kan ämnet. Hon nämner sina egna avslöjanden på ledarplats som exempel, bland annat om den förre S-riksdagsledamoten Jamal El-Hajs försök att påverka Migrationsverket i ett asylärende. Även då möttes hon av invändningar, inte mot fakta utan mot var texten publicerats.
En opinionstext har större frihet att välja perspektiv och dra slutsatser, medger Löwenmark, men faktauppgifterna måste vara korrekta oavsett. Det verkliga problemet är enligt henne nyhetstexter som framställs som neutrala men i själva verket är vinklade.
Hon vill se betydligt fler gräv på ledarsidorna, från vänster till höger.
”Det är trots allt en ganska märklig utveckling om journalistikens problem anses vara journalister som gräver för mycket”, skriver hon.
