Polisens trygghetsmätning visar att andelen som undviker att åka kollektivt av otrygghet successivt minskat sedan 2021 och senast låg på 19 procent. SL:s trygghetsavdelning uttrycker inget behov av fler vakter.

– Vi gör inte bedömningen att vi har för få ordningsvakter, säger Andreas Strömberg, presschef på Region Stockholms trafikförvaltning till DN.

Trots det vill SD se en kraftig ökning av antalet vakter i kollektivtrafiken. Partiet vill lägga 215 miljoner kronor mer än regionstyret på trygghetsåtgärder och ersätta trygghetsvärdarna med ordningsvakter med utökade befogenheter.

Moderaterna vill anlita tjugo nya ordningsvaktspatruller för 75 miljoner kronor och ge SL ett större samordnande ansvar.

– Vi vill höja ambitionsnivån från dagens nivå, säger Axel Conradi (M), gruppledare i Region Stockholm till DN.

Han lyfter att var fjärde resenär känner sig otrygg i tunnelbanan nattetid och att bara sex av tio kvinnor ger ett positivt omdöme om tryggheten.

Vill se mer forskning

Caroline Mellgren, biträdande professor i kriminologi vid Malmö universitet, manar till försiktighet. Hon menar att det behövs mer forskning innan ordningsvakter får en mer framträdande roll, och att ordningsvakter fungerar sämre mot gängkriminalitet.

– De kan sägas åtgärda ett symptom till viss del, men inte åtgärda orsaker, säger hon.

Hon varnar också för att en snabb och stor upphandling riskerar att ge grupper av nya och oerfarna vakter ett komplext uppdrag. För att bli ordningsvakt krävs 160 timmars utbildning, att jämföra med polisutbildningens 80 veckor.

Även i Stockholms stad vill M och SD se fler vakter. SD vill ha 400 fler kommunala ordningsvakter, medan Moderaterna lovar 200 nya samt en satsning på vakter med mer utbildning och större befogenheter.

Socialdemokraterna ser inget sådant behov, utan vill satsa på förebyggande arbete och fler poliser.