Facebook noscript imageMagdalena Andersson: Kommer inte få stöd i statsministeromröstningen
Hoppa till innehållet

Magdalena Andersson: Kommer inte få stöd i statsministeromröstningen

Foto: Linnea Bengtsson/Sveriges riksdag
Foto: Linnea Bengtsson/Sveriges riksdag

S-ledaren räknar med att röstas ned när riksdagen på torsdagen prövar henne som statsminister. En månad efter valet har de rödgröna fortfarande inte lyckats enas om en regering samtidigt som KD-ledaren Ebba Busch uppger att samtal pågår om en möjlig mitten-högerregering.

Magdalena Andersson konstaterar själv att hon saknar det parlamentariska stöd som krävs för att bli statsminister. På onsdagsmorgonen säger S-ledaren att hon inte väntar sig att vinna torsdagens omröstning, där riksdagen ska ta ställning till en socialdemokratisk enpartiregering.

– Vi har haft olika planer och för det här läget visste jag att det skulle bli komplicerat. Det här kommer att ta tid. Det kommer att krävas några omröstningar för att få tillräckligt mycket tryck i processen, säger hon till SVT.

Omröstningen hålls klockan 12 på torsdagen. Den blir ett första konkret test av om S-ledaren kan samla den majoritet som hennes sida fick i valet. Andersson beskriver omröstningen som ett sätt att föra regeringsbildningen framåt trots att hon är medveten om att hon sannolikt kommer att falla.

– Nu ska talmannen ge någon annan i uppdrag att sondera. Jag tycker själv att det är rimligt att partiledaren för Sveriges näst största parti tar över, alltså Ulf Kristersson.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet har meddelat att de röstar nej till en regering som enbart består av Socialdemokraterna. Liberalerna har också meddelat att partiet röstar nej medan Centerpartiet ännu inte tagit ställning.

Rödgröna vann – men kan inte enas

Valet den 13 september gav de rödgröna partierna 176 mandat mot Tidöpartiernas 173. Socialdemokraterna blev största parti med 28 procent av rösterna och 99 mandat. Trots det har Andersson inte lyckats samla Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet bakom ett gemensamt regeringsalternativ.

Andersson fick sitt första sonderingsuppdrag av talmannen Andreas Norlén den 18 september. Den 28 september lämnade hon tillbaka uppdraget efter att Vänsterpartiet stött Moderaternas kandidat Andreas Norlén i valet av talman.

Den 2 oktober fick hon en ny chans att undersöka möjligheterna att bilda regering. När hon den 13 oktober återrapporterade till talmannen konstaterade hon att det fortfarande saknas förutsättningar för en regering som kan tolereras av riksdagen.

Den centrala låsningen handlar om Vänsterpartiets krav på att få ingå i en S-ledd regering och Centerpartiets motstånd mot att sitta i en regering där V ingår. Miljöpartiet vill se en majoritetsregering med samtliga fyra oppositionspartier.

Andersson har hittills inte lyckats överbrygga motsättningarna, och någon färdig koalition finns därför inte att pröva i riksdagen.

Busch: Samtal om mitten-högerregering

Samtidigt öppnar KD-ledaren Ebba Busch för en alternativ regeringslösning. I en intervju med Sveriges Radio den 13 oktober uppgav hon att samtal pågår om möjligheterna att bilda en mitten-högerregering.

En sådan lösning skulle kunna innebära en regering med Ulf Kristersson som statsminister. För att den ska bli möjlig behöver dock Centerpartiet och Sverigedemokraterna hitta en väg att samarbeta, eftersom C har motsatt sig att en regering blir beroende av SD stöd. Busch har samtidigt sagt att hon arbetar direkt med de berörda partierna.

Andersson kommenterade Buschs utspel och sa att det är naturligt att KD-ledaren för samtal med Centerpartiets ledare Elisabeth Thand Ringqvist. Hon påpekade samtidigt att C tydligt tagit avstånd från Sverigedemokraterna under valrörelsen. Därmed är det inte självklart att Busch initiativ leder till ett nytt regeringsalternativ.

Talmannen ökar pressen på partierna

Talmannen Andreas Norlén har beskrivit statsministeromröstningarna som sitt skarpaste verktyg för att pressa partierna att komma vidare. Om Andersson röstas ned på torsdagen tänker han delvis ändra arbetssätt och ringa runt till partiledarna i stället för att kalla till ännu en traditionell talmansrunda.

Norlén kan lägga fram högst fyra statsministerkandidater som riksdagen röstar om. Om samtliga fyra förslag förkastas måste ett extra val hållas, förutsatt att det inte redan ska hållas ett ordinarie val inom tre månader.

Ett nej till Andersson på torsdag innebär alltså inte automatiskt nyval men för varje misslyckad omröstning kommer processen närmare den gränsen.

Fyra av tio vill ha extra val

En mätning från SvD/Demoskop publicerad i slutet av september visade att 50 procent av väljarna ville att Andersson skulle lyckas samla de rödgröna partierna bakom en regering. 40 procent föredrog i stället ett extra val.

Bland de rödgröna väljarna var stödet för en kompromiss ännu tydligare: 83 procent ville att partierna skulle hitta en lösning i stället för att gå till ett nytt val.

Mätningen genomfördes dock innan den senaste sonderingsrundan avslutades och speglar därför inte nödvändigtvis väljarnas uppfattning efter Anderssons besked den 13 oktober.

Andreas Magnusson

andreas.magnusson@bulletin.nu