Tengroth är kritisk till hur olika medier rapporterar om asylärenden.

– Det är ett krångligt regelverk. Vi får många frågor och vi ser också att det är svårt för reportrar och i förlängningen också allmänheten att förstå hur allting hänger ihop, säger han till Journalisten.

Tengroth pekar på konkreta brister i medierapporteringen.

– Ganska ofta läser vi att ”Migrationsverket vill inte kommentera det enskilda fallet”. Men vi svarar jättegärna, bara man har en fullmakt från den det berör. Men journalister kan eller vill inte skaffa en fullmakt, säger presschefen till tidningen.

Viktiga detaljer försvinner

Ibland händer det att medier ”glömmer bort” information de fått, säger Tengroth.

– Säg att vi tack vare att journalisten har en fullmakt kan berätta att en person har varit i sitt hemland, och därmed inte kan få uppehållstillstånd. En sådan ”detalj” kan ändå falla bort. Och då framstår vi som väldigt kalla och omänskliga när vi beslutar om ett avslag, förklarar Tengroth för Journalisten.

Läs även: Nio av tio utrikesfödda har semestrat i sitt födelseland

Bakomliggande utmaningar

Bakom problemen finns flera förklaringar, enligt presschefen.

– Det är svår lagstiftning, det är brist på resurser på redaktionerna, man tar sig inte tid. Och det är ett känsligt ämne, säger Tengroth till Journalisten.

Felaktig rapportering leder till hot

Misstagen kan ge allvarliga följder, enligt Tengroth, som berättar att felaktig rapportering kan leda till hot mot myndighetens medarbetare.

– Jag har ju betalt för att få skäll. Men när det blir fel i medier leder det till att medarbetare på myndigheten blir utsatta för olika saker, som hot, säger han.

Läs även: Migrationsverket återkallar Bandidos-topps uppehållstillstånd