Regeringens position i Israel-Palestinafrågan

Hur ser regeringen på Israels ansvar?

Regeringen har tydligt markerat att situationen för människorna i Gaza är helt förfärlig och fullständigt oacceptabel. Statsminister Ulf Kristersson har konstaterat att Israel inte lever upp till sina mest basala skyldigheter och gjorda överenskommelser om nödhjälp.

Samtidigt har regeringen konsekvent betonat att Israel har rätt att försvara sig mot terrorattacker av den typ som Hamas genomförde den 7 oktober. Men denna rätt måste utövas inom ramen för internationell rätt, och den humanitära situationen som nu råder i Gaza är inte acceptabel. Humanitärt bistånd i stor skala måste omedelbart släppas in och kunna nå vuxna och barn i Gaza på ett tryggt sätt.

Hur ser regeringen på Hamas roll i konflikten?

Regeringen är kristallklar med att Hamas bär ett extremt tungt ansvar för den katastrofala situationen i Gaza. Hamas brutala terrorattack den 7 oktober startade hela konflikten och deras fortsatta agerande förvärrar lidandet för Gazas befolkning. Hamas är en terrororganisation som måste bekämpas med alla tillgängliga medel.

Hamas kan under inga omständigheter ha en plats i ett framtida styre av Gaza.

Har regeringen ändrat sin inställning till Israel?

Nej, regeringen har inte ändrat sin inställning till Israel. Internationell rätt har hela tiden varit regeringens ledstjärna, men när Israel inte har följt sin del av sina skyldigheter kring humanitär hjälp har regeringen dragit de naturliga slutsatserna av detta.

Regeringen har flertal gånger upprepat; den israeliska regeringen bör omedelbart häva restriktionerna mot inflödet av nödhjälp samt att brådskande göra det möjligt för FN och humanitära icke-statliga organisationer att på ett säkert och verkningsfullt sätt göra sitt arbete med att rädda liv.

Vi måste arbeta på båda fronterna – både för att stoppa Hamas terrorism och för att Israel ska följa internationell rätt gällande humanitär hjälp.

Varför vill regeringen nu införa handelsåtgärder mot Israel?

Regeringen agerar och vill att EU ökar det ekonomiska trycket mot Israel genom att frysa handelsdelen i avtalet. Detta är ett konkret sätt att markera allvaret i situationen och skapa incitament för Israel att släppa in humanitärt bistånd i Gaza. Denna hållning är förenlig med att samtidigt erkänna Israels rätt att försvara sig mot terrorism som Hamas står för.

Det finns särskilt tre skäl till att regeringen gör detta nu:

1. Utvärderingen av associeringsavtalet.

EU har genomfört en översyn av Israels efterlevnad av artikel 2 (mänskliga rättigheter och demokratiska principer) i associeringsavtalet som visar att vi behöver öka pressen mot Israel, och regeringen har begärt att EU-kommissionen ska lägga fram konkreta förslag på åtgärder som medlemsländerna kan ta ställning till.

2. Israel efterlever inte överenskommelsen mellan EU och Israel om att tillräckligt med nödhjälp ska släppas in.

Regeringens ställningstagande är baserat på en tydlig princip: när överenskommelser inte följs måste det få konsekvenser. Israel har inte levt upp till sina skyldigheter när det gäller att låta nödhjälp komma in i Gaza, vilket resulterat i en fruktansvärd humanitär situation som inte kan accepteras. Israel har rätt till att försvara sig men det kan aldrig vara självförsvar att medvetet svälta ut en befolkning.

3. Mänskliga situationen i Gaza.

Nu senast har vi sett förskräckliga rapporter om att flera barn under fem års ålder har svultit ihjäl och att tusentals barn lider av undernäring – vilket innebär en dramatisk försämring under juli månad.

Världshälsoorganisationen rapporterade i slutet av juli att 40 procent av gravida och ammande kvinnor i Gaza är svårt undernära. Detta är både oförsvarligt och oacceptabelt. Att använda utsvältning av civila som en stridsmetod utgör en krigsförbrytelse.

Varför sätter regeringen inte press på Hamas istället?

Vi sätter press på Hamas. Parallellt med åtgärderna mot Israel arbetar regeringen mycket aktivt för att öka trycket på Hamas genom sanktioner och andra åtgärder. Regeringen har en kompromisslös hållning: Hamas måste avväpnas fullständigt och alla gisslan måste släppas, villkorslöst och omedelbart. Vi har även stött arbetet med att införa särskilda sanktioner mot personer och organisationer som stödjer Hamas. Detta innebär reseförbud till EU, frysning av tillgångar och förbud för EU-aktörer att ge dem pengar.

Vad är anledningen till att regeringen nu vill samarbeta med Socialdemokraterna och vad är bakgrunden till det?

Morgan Johansson har under en lång tid kritiserat regeringen för att vara passiv när det gäller situationen i Gaza, trots att Sverige är ett av de länderna som driver på EU allra mest. Vi driver på för sanktioner mot våldsamma bosättare, vi driver på för sanktioner mot extremistiska israeliska ministrar och för att det ska presenteras ytterligare åtgärder från EU-kommissionen. För att öka det ekonomiska trycket på Israel vill Sverige också att EU så snart som möjligt inför handelsåtgärder mot Israel, som att frysa handelsavtalet. Vi är dessutom näst största biståndsgivare inom EU, femte största i världen, till Gaza.

Det är bekymrande att se hur konflikten i Mellanöstern ibland importeras till svenska gator och torg. Vi anser att detta är en komplex utrikespolitisk fråga där vi bör stå enade som nation. Istället för protester och polarisering ser vi detta som en möjlighet för samtal och gemensamma lösningar. Konflikten löses inte på Sveriges gator utan genom internationellt samarbete och diplomatiska ansträngningar.

Sverige borde tala med en gemensam röst.

Frågor om associeringsavtalet:

Vad är det för avtal som regeringen vill att EU ska suspendera?

Det handlar om handelsdelen i EU:s associeringsavtal med Israel. Associeringsavtalet reglerar bland annat handelsrelationerna mellan EU och Israel, där Israel får tullförmåner vid handel med EU-länder. En suspendering skulle innebära att Israels rätt till tullförmåner dras in och att ordinarie tredjelandstull införs.

EU är Israels största handelspartner med cirka 28 procent av landets export som går till EU. Med en suspendering skulle import från Israel fortfarande vara möjlig, men importören i EU skulle behöva betala EU:s ordinarie tredjelandstull för varje vara från Israel. Detta skapar ett ekonomiskt tryck som kan bidra till att Israel efterlever sina åtaganden gällande humanitär hjälp.

Vad krävs för att EU ska suspendera handelsdelen i associeringsavtalet?

För att en suspendering av handelsdelen i associeringsavtalet ska genomföras krävs att EU-kommissionen lägger fram ett förslag. Ett beslut om suspendering tas sedan med kvalificerad majoritet bland EU:s medlemsländer.

Flera medlemsländer har uttryckt beredskap att rösta för en suspendering av handelsdelen i associeringsavtalet. Regeringen arbetar aktivt för att påverka EU-kommissionen att lägga fram förslag och för att samla stöd bland EU:s medlemsländer för att uppnå den kvalificerade majoritet som krävs. Sverige kommer att vara mycket tydlig gentemot EU-kommissionen och kommer också att uppmana andra EU-länder att agera.

Hur skulle en suspendering av handelsavtalet påverka Sverige?

Sverige exporterar varor till Israel till ett värde av 3,5 miljarder kronor, varav cirka 2 miljarder utgörs av verkstadsprodukter som maskiner och apparater. Sverige importerar varor från Israel till ett värde av 2,3 miljarder kronor, varav 1,5 miljarder kronor är verkstadsprodukter. Om handelsdelen i associeringsavtalet suspenderas skulle kostnaden för handeln med Israel öka. En möjlig konsekvens är att svenska varor i större utsträckning skulle söka sig till andra marknader.

Kan Sverige ensamt införa sanktioner mot Israel?

Nej, handelsfrågorna är en gemenskapskompetens inom EU och Sverige har i nuläget ingen rättslig grund för att införa nationella sanktioner. Därför arbetar regeringen konstruktivt inom EU-samarbetet för att få till stånd gemensamma åtgärder.