Godkännandet från EMA kom strax efter lunchtid på onsdagen, rapporterar nyhetsbyråerna Reuters och AFP. Därmed blir Modernas vaccin det andra vaccinet mot covid-19 att godkännas inom EU.

Men ett steg kvarstår innan det är helt klart och vaccinet kan rullas ut i Europa. EU-kommissionen måste ge grönt ljus – ett besked som väntas komma inom kort.

Enligt Sveriges vaccinsamordnare Richard Bergström tog det två timmar senast, då vaccinet från Pfizer/Biontech godkändes.

Vaccin till miljontals

Totalt har Sverige nu tecknat avtal om 3,6 miljoner doser från Moderna, vilket räcker till 1,8 miljoner människor – eftersom vaccinet ska tas i två doser.

I början av december väntades Sverige bara få hälften så mycket via EU-avtalet, alltså 1,8 miljoner doser till 900 000 människor. Men genom en option har ytterligare doser säkrats, uppger både Richard Bergström och socialminister Lena Hallengren (S) för TT.

– Det är klart att det ökar vår kapacitet, fler kommer att kunna bli vaccinerade, säger Lena Hallengren, som gläds över dagens besked:

– Varje gång vi får ännu ett godkänt vaccin så är det fantastiskt.

Astra Zeneca-vaccin dröjer

I och med onsdagens godkännande kommer Sverige få 11 000 doser från Moderna redan under nästa vecka.

Beskedet kommer efter att 80 000 doser av Pfizer-vaccinet levererats till regionerna i söndags och i måndags. Under vecka 2 väntas därmed totalt 100 000 vaccindoser till Sverige, från både Moderna och Pfizer.

… Och sedan kommer det här att öka upp, sade vaccinsamordnaren Richard Bergström till TT i måndags.

Storbritannien började vaccinera med Astra Zenecas kandidat i måndags, vilket är det första vaccinet som kan förvaras i rumstemperatur. Men det dröjer ytterligare innan ett godkännande i EU, tror Richard Bergström.

– Jag hoppas på slutet av januari. Men det är nog mer sannolikt i början på februari. Vi väntar på en stor amerikansk studie som pågår.

Text: Klara Stefansson/TT

FAKTA | VACCIN

Det vaccin som tagits fram av Pfizer och Biontech, men också av Moderna, använder en molekyl som kallas mRNA, där m står för messenger, alltså budbärare. Det kallas därför också för budbärar-RNA.

I konventionella vaccin introduceras delar av viruset för kroppens immunförsvar, så att immunförsvaret lär sig att känna igen och bekämpa viruset om det skulle påträffa det igen.

Med mRNA-tekniken introduceras i stället molekylen mRNA, som innehåller instruktioner för hur kroppen kan producera de proteiner som man vill att immunförsvaret ska reagera på.

Metoden bör göra det betydligt snabbare och billigare att producera vaccinet, men den har ännu inte provats i större skala.

Källa: University of Cambridge, Karolinska institutet