Mohamsson kräver bättre stöd till lärare
En granskning från SVT visar att ett växande antal lärare ställs inför rätta efter att ha gripit in fysiskt mot ordningsstörande elever. Av 23 åtalade pedagoger har tolv dömts för ofredande eller misshandel, medan resterande elva friats.
Gemensamt för många av de åtalade är att de uppfattat att skollagen gav dem rätt att agera som de gjorde.
– Jag tror att det här krävs det en kulturförändring i samhället där vi är tydliga med att i klassrummet ska lärare få vara lärare, säger Simona Mohamsson (L) till SVT.
– Men det kräver också att huvudmännen tar de här verktygen vi kommer med och använder dem och backar upp lärare. Det ska inte råda någon tvekan om det.
Nytt stödmaterial på väg
Hösten 2025 gav regeringen Skolverket i uppdrag att förtydliga sina riktlinjer kring fysiska ingripanden. Materialet ska vara färdigställt i februari 2026 och innehålla:
- Konkreta exempel på svåra situationer
- Vägledning om proportionalitet och praxis
- Kunskap inhämtad från Polisen och Arbetsmiljöverket
– Det finns fortfarande en stor okunskap i hur man ska agera och vad man får göra och det är därför Skolverket har fått i uppdrag att uppdatera sitt stödmaterial, säger Mohamsson.
Gränsen svår att fastställa
Utifrån skollagen har personal inom skolan befogenhet att vidta direkta och tillfälliga åtgärder för att säkerställa studiero och trygghet. Fysiska ingripanden är tillåtna för att stoppa våld, kränkningar eller andra ordningsstörande handlingar, men måste vara proportionerliga och får inte gå längre än vad som anses behövas.
Skolverket konstaterar att gränsen mellan tillåtna och ej tillåtna fysiska ingripanden kan vara svår att avgöra. De dömda lärarna har flera gånger använt mer våld än behövligt, enligt domarna.
I en del skolor övervägs samtidigt nya metoder för att trygga arbetsmiljön för lärarna. I Klippans kommun pågår en utredning om huruvida lärare ska få bära kroppskamera. Fackförbundet Sveriges lärare i Klippan ställer sig dock kritiska till förslaget.
