Det saknas stöd för fritidsgårdar som metod att krossa gängkriminaliteten. Tvärtom finns risk att det förvärrar problemen och flera fritidsgårdar har genom åren infiltrerats av kriminella. Men Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) fortsätter att tro på fritidsgårdarna som en del av lösningen.
Det behövs större satsningar på fritidsgårdar för att stoppa tillväxten i kriminella invandrargäng.
Det tror Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. I en debattartikel på Altinget från förra året skriver myndighetens avgående generaldirektör Lena Nyberg att:
”En välplanerad fritidsgård med utbildad personal kan främja inkludering, förebygga psykisk hälsa och motverka att unga hamnar i utanförskap”, skriver hon.
Lena Nyberg har tidigare varit socialdemokratiskt borgarråd i Stockholm och statssekreterare för Socialdemokraterna.
Lena Nyberg skriver också:
”Fritidsledare och andra som möter unga kan spela viktiga roller i ungas liv, att lära känna dem och se ungas olika behov och förutsättningar. Fritidsgårdarna är viktiga arenor när det gäller välmående, inflytande och ungas möjlighet till delaktighet i demokratin”, skriver Nyberg.
En verksamhet infiltrerad av kriminella
Genom åren har det varit flera incidenter kring olika fritidsgårdar. 2022 stängdes flera fritidsgårdar i Botkyrka kommun efter att kriminella frekventerat och narkotika hittats i lokalerna.
– Fritidsgårdarna var ett uppehållsrum för kriminella där det genomfördes narkotikaaffärer. Några åldersgränser var inte aktuella i praktiken och vi har kunnat se hur gängkriminella i 30-årsåldern umgicks med barn, sade en poliskälla till Aftonbladet.
2019 avslöjade Expressen hur kriminella infiltrerat olika fritidsgårdar i invandrarområden runt Stockholm.
2009 rekryterade en fritidsledare till den muslimska somaliska terrororganisation Al-Shabab på en fritidsgård i Rinkeby.
I ett mejl till Bulletin bekräftar MUCF att man fortfarande tycker att det behövs mer satsningar på fritidsgårdar och hänvisar till instruktioner från regeringen.
”Regeringen har i myndighetens instruktion uppdragit åt MUCF att verka för att ungdomar har meningsfulla och utvecklande fritidsaktiviteter. En meningsfull fritid är viktig av flera anledningar.
Som framgår av artikeln ser MUCF att en välfungerande öppen fritidsverksamhet kan vara en betydelsefull pusselbit i att minska utanförskapet. Den öppna fritidsverksamheten kan alltså vara en del av lösningen, men aldrig hela.”
Men stödet för satsning på fritidsgårdar är klent inom forskningen. Tvärtom uppger kriminologerna Jerzy Sarnecki och Helena du Rées i en debattartikel 2020 i Kvartal att:
”Forskning har visat att fritidsgårdar i allmänhet hittills inte har haft en brottsförebyggande effekt”, skriver duon.
Sarnecki och du Rées varnar också för att fritidsgårdar även kan förvärra problemen.
”De ungdomar som sysslade med kriminalitet, skolkade och använde alkohol och narkotika kunde mer eller mindre ostört använda fritidsgården som samlingsplats och riskerade dessutom att utöva ett dåligt inflytande på andra ungdomar som vistades där.
I stället för att förebygga brottslighet, genom att erbjuda en strukturerad och långsiktigt engagerande verksamhet, riskerade fritidsgårdarna att fungera som en kravlös samlingsplats för ungdomskriminella och kunde i sämsta fall öka ungdomsbrottsligheten”, skriver man.
Istället uppger Sarnecki och du Rées att satsning på skolverksamhet och viss föreningsverksamhet (exempelvis idrottsföreningar) kan skydda mot brottslighet.
