”Pensionärers ekonomi är god”, slår Pensionsmyndigheten fast i en färsk rapport. De som tar ut pension har i genomsnitt 82 procent av den ekonomiska standard som den arbetande befolkningen har.
Pensionärernas riksorganisation (PRO) håller inte med om budskapet.
– Jag tror inte att någon av våra medlemmar som precis har näsan över vattenytan är så glada över att höra att det i genomsnitt är väldigt goda pensioner, säger Ingemar Hamskär, pensionsexpert på PRO.
I rapporten ”Hur är pensionärernas ekonomiska förhållanden?” som ska verka som underlag för den pågående pensionsdebatten har Pensionsmyndigheten kommit fram till att de flesta har det bra – men det finns undantag.
Räknar på levnadsstandard
Medan genomsnittspensionären har 82 procent av den ekonomiska standard som arbetande personer i åldrarna 20–64 år har, är motsvarande siffra 56 procent för ensamstående kvinnor över 80 år, visar rapporten.
– Man konstaterar mycket riktigt att det finns en stor grupp kvinnor som är ensamstående och som har låg pension. Är man däremot två får man sammantaget en bättre ekonomi eftersom man delar på utgifter. Tittar man på mäns respektive kvinnors pension skiljer de sig väldigt mycket åt, säger Ingemar Hamskär på PRO.
Den ekonomiska standarden är ett mått på hushållets disponibla inkomst i förhållande till hur många som den ska försörja.
De sammanboende männen och kvinnorna i åldern 66 till 70 år hade en ekonomisk standard motsvarande 116 respektive 107 procent av den ekonomiska standarden i åldern 20 till 64 år. De ensamstående männen och kvinnorna i samma åldersgrupp hade en ekonomisk standard motsvarande 75 respektive 70 procent av den yngre befolkningens standard.
”I genomsnitt ganska bra”
Ju äldre man är, desto lägre är den ekonomiska standarden. För ensamboende män över 80 år är siffran 59 procent och för ensamboende kvinnor är siffran 56 procent.
”Tar man hänsyn till antalet personer i hushållet och räknar med inkomster efter skatt från lön, pension, bidrag och kapital så har pensionären i genomsnitt det ganska bra jämfört med den övriga befolkningen”, säger Erik Ferm, analytiker på Pensionsmyndigheten, i ett pressmeddelande.
Ingemar Hamskär säger att rapporten, som lyfter ett genomsnitt, förbiser de många pensionärer som har svårt att klara sig på sina inkomster.
– Ett problem är att man pratar i genomsnitt för då får man upp nivåerna, och det beror på att det finns de som har väldigt höga pensioner och inkomster. I Sverige har vi ur ett nordiskt perspektiv många så kallade fattigpensionärer, och många som trots ett långt arbetsliv har en mycket låg pension. Vi tycker därför att man som ett första steg bör höja den allmänna pensionen.
Svårt mäta förmögenhet
Den senaste rapporten från Pensionsmyndigheten gör också en ansats till att mäta förmögenheten bland äldre, något som blivit betydligt svårare sedan förmögenhetsskatten togs bort år 2007. I rapporten har myndigheten undersökt skattade kapitalvinster och taxeringsvärden på fastigheter.
Den skattade genomsnittliga nettoförmögenheten, utöver den egna bostaden, bland pensionärerna var 117 000 kronor under 2019. Det är sex gånger mer än i åldersgruppen 20–64 år.
Men förmögenheterna är inte heller jämnt fördelade. Mätningen visade att ungefär hälften av alla pensionärer helt saknade förmögenhet, enligt de tillgängliga siffrorna.
