Nästan varannan muslim kan tänka sig att lämna Frankrike vid Le Pen-seger

Bland samtliga svarande uppger 21 procent att de skulle överväga att lämna Frankrike vid en seger för Le Pen och hennes parti Nationell samling (RN). Enligt undersökningen tror 81 procent av de muslimska respondenterna också att en sådan valseger skulle leda till fler angrepp och diskriminering mot muslimer. 27 procent uppger att de skulle kunna tänka sig att dölja sin religiösa tillhörighet.

Undersökningen från opinionsinstitutet Ifop genomfördes på nätet den 25–30 september 2026 och omfattade totalt 9 689 personer över 18 år.

Le Pen har gjort invandringspolitiken till en central del av sin presidentkampanj. Hon vill kraftigt minska den lagliga invandringen, begränsa familjeåterförening och avskaffa möjligheten att automatiskt få franskt medborgarskap genom så kallad jus soli – medborgarskap på grund av födelse på franskt territorium.

Nationell företrädesrätt

Ett annat huvudförslag är att införa nationell företrädesrätt. Det skulle innebära att franska medborgare prioriteras framför utlänningar på områden som arbete, sociala förmåner och sociala bostäder. Le Pen vill att centrala delar av migrationspolitiken ska genomföras genom en folkomröstning och grundlagsändringar.

Hon har också förespråkat hårdare åtgärder mot personer som vistas olagligt i landet och fler utvisningar av utländska brottslingar. Förslagen skulle förändra villkoren för både nyanlända och personer som redan bor i Frankrike.

Flera av åtgärderna skulle samtidigt kunna hamna i konflikt med befintlig fransk lagstiftning och internationella åtaganden.

Vill förbjuda slöja i offentliga miljöer

I en intervju med Financial Times den 14 oktober försvarade Le Pen sin linje om nationell företrädesrätt och ett förbud mot muslimsk slöja i offentliga miljöer. Hon framställde förslagen som ett sätt att värna den franska sekularismen och den nationella identiteten.

Le Pen har länge argumenterat för att islamistiska uttryck och religiösa symboler i det offentliga rummet utmanar den franska modellen för laïcité, principen om statlig sekularism.

Ett generellt slöjförbud i offentliga miljöer skulle dock gå betydligt längre än dagens regler som bland annat förbjuder ansiktstäckande plagg på allmän plats och religiösa symboler för elever i offentliga skolor.

En Le Pen-regering skulle därmed kunna försöka genomföra en omfattande omläggning av Frankrikes migrations- och integrationspolitik. Hur långt förslagen kan genomföras skulle bland annat bero på lagstiftningens utformning, domstolsprövningar och förhållandet till EU-rätten.

Starkt utgångsläge inför presidentvalet

Opinionsmätningarna ger Nationell samling ett starkt utgångsläge inför valet 2027. En sammanställning av de fem senaste mätningarna, uppdaterad den 14 oktober, placerar Le Pen på i genomsnitt 34,2 procent av rösterna i den första valomgången.

Jean-Luc Mélenchon ligger på 16,8 procent, tidigare premiärministern Édouard Philippe på 14,4 procent och socialdemokraten Raphaël Glucksmann på 10,4 procent.

Den senaste mätningen i sammanställningen, från Ifop den 14 oktober, gav Le Pen 32 procent.

Le Pen har meddelat att hon vill kandidera men hennes politiska framtid har också påverkats av den rättsliga process som tidigare hotade hennes möjlighet att ställa upp. I juli 2026 undanröjdes det aktuella hindret efter ett överklagande, vilket gjorde att hon kunde gå vidare med kandidaturen.

Vill spara 136 miljarder euro

Även ekonomin står i centrum för Le Pens kampanj. Den 6 oktober presenterade hon en budgetplan som enligt hennes parti ska ge besparingar på 136 miljarder euro under fem år. Planen innehåller bland annat minskade utgifter för EU, åtgärder mot bidragsfusk och lägre kostnader kopplade till invandring.

Hon vill samtidigt minska vissa skatter och avgifter, bland annat genom lägre moms på energi och drivmedel. Förslagen omfattar även besparingar inom offentlig förvaltning, sjukvård och socialt boende.

Planen har mött kritik från ekonomer som ifrågasatt om besparingarna är realistiska och om de går att genomföra utan negativa följder för välfärden och ekonomin. En central fråga är också hur en kraftig minskning av invandringen skulle påverka branscher som är beroende av utländsk arbetskraft.