Lina Bryant var 28 år när hon hittades livlös i snön vid ett hus i Tanums kommun den 21 november 2022. Eftersom hon var lättklädd och hade sårskador inledde polisen först en mordutredning. Den utredningen pekade dock i en annan riktning. Den unga kvinnan hade nekats hjälp av psykiatrin kort innan hon dog, fastän hon befann sig i ett psykotiskt tillstånd och anhöriga hade varnat för hur hon mådde.

Lina Bryant föddes i Linköping men växte upp i Norge, talade norska och var bosatt i landet. Fallet har fått stor uppmärksamhet i Norge genom NRK-dokumentären ”Fallet Lina: Död i snön”, som nu går att se på SVT Play. Linas mamma Camilla Muukki, 55, är svensk men har bott i Norge sedan 25 år tillbaka. Hon tycker att den svenska tystnaden kring dotterns öde står i skarp kontrast till engagemanget i grannlandet.

– I Norge är det många som reagerat på det omänskliga som drabbade Lina, säger hon till Aftonbladet.

En modig och kreativ ung kvinna

Camilla Muukki beskriver dottern som målmedveten och full av liv, med en stark rättskänsla. Som barn ska Lina ha blivit slagen när hon stod upp för en ensam flicka som mobbades. I skolan var hon omtyckt och omgav sig med många kompisar.

Hon hade en konstnärlig ådra med teckning, musik och fotografi, och sålde några av sina bilder. Människor i utsatta situationer låg henne varmt om hjärtat.

Samtidigt fanns kamp i bakgrunden. Skolan var tuff och hon kom på efterkälken, och planerna på ett yrke inom polisen gick om intet. I pandemins isolering drog hon sig undan, och de första psykostecknen visade sig.

Sjukdomen förvärrades

Lina togs in för tvångsvård i Norge men rymde mer än en gång. Hon vårdades på tvång men bedömdes efter en tid kunna klara sig själv, med stöd av ett vårdteam som skulle sköta läkemedlen. Camilla Muukki uppger att hon larmade vården om sin oro utan att få gehör.

Situationen försämrades. Lina blev av med sin bostad och bodde periodvis i tält och på härbärge för hemlösa. Hon ska ha plågats av vanföreställningar och vid ett tillfälle sagt i telefon att någon ville döda henne. Inför sin sista vinter reste hon tillbaka till trakten kring Kämpersvik i Sverige, där familjen tidigare haft ett sommarställe. På flera platser i området lade förbipasserande märke till henne och reagerade på att hon verkade förvirrad.

Det sista dygnet

Vid en sportbutik utanför Grebbestad slog personalen larm om en barfota kvinna ute i kylan. Med ambulans fördes Lina till vården och träffade personal på en jourcentral, en psykiatrisk akutmottagning och den somatiska akuten vid Norra Älvsborgs länssjukhus.

Trots detta bedömde ingen att det fanns grund för tvångsvård. Camilla Muukki berättar att personalen fick i uppgift att låta dottern gå, och det mitt i natten. Lina lämnade vården och dog senare av nedkylning.

Enligt mamman var Lina inte suicidal. Hon ska ha gått ut på en frusen sjö och fallit igenom isen, där hon skadade sig. Hon lyckades upp ur vattnet och insåg hur allvarligt nedkyld hon hade blivit. Utanför ett låst hus funderade hon på att slå sönder ett fönster för att ta sig in i värmen, men lät bli.

I efterhand pekade interna utredningar ut betydande misstag hos både Närhälsan och NU-sjukvården. Fallet anmäldes enligt lex Maria till Inspektionen för vård och omsorg. Camilla Muukki, som varit sjukskriven under långa perioder, hade velat se en fristående granskning.

Kämpar för förändring

Camilla Muukki har grundat Lina Bryant Minnesfond, som vill höja kunskapen om psykoser och psykisk ohälsa och arbeta för ett mer respektfullt mottagande i vården. Hon säger att arbetet är ett sätt för familjen att gå vidare.

– Min största rädsla är att debatten uteblir. För det som hände min Lina får aldrig hända igen, säger hon.

Kristofer Wennerström, chefläkare vid Närhälsan, beklagar det som hänt.

”Det vår lex Mariautredning kom fram till är att brister i kompetens gällande tvångslagstiftning samt tillämpning av denna lagstiftning, var den enskilt viktigaste förklaringen till att det blev som det blev”, skriver han i svar till Aftonbladet.

Jesper Swärd, chefläkare vid NU-sjukvården, kallar det hela för ett diagnostiskt fel.

”Man bedömde felaktigt att hon inte uppfyllde kriterierna för att utfärda ett vårdintyg enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård”, skriver han.