I en krönika i Riks kopplar Nima Sanandaji samman trygghet och migration inför valrörelsen. Han menar att kommuner med hög andel invånare med utländsk bakgrund har märkbart fler anmälda brott än kommuner där de flesta har svensk bakgrund.
Nima Sanandaji är vd för ECEPR, European Centre for Entrepreneurship and Policy Reform. I krönikan jämför han Sveriges 290 kommuner.
”En jämförelse av Sveriges kommuner visar att de kommuner där lägst andel har svensk bakgrund har dubbelt så hög nivå av anmälda brott per invånare jämfört med de där högst andel har svensk bakgrund”, skriver han i Riks.
Med svensk bakgrund avser han den som är född i Sverige och har minst en förälder som också är född här. Alla andra räknas som att ha utländsk bakgrund. Enligt honom är mönstret entydigt.
”Sambandet som framträder i jämförelse av landets kommuner är tydlig: var tionde procentenhet högre andel av invånarna i en kommun som har svensk bakgrund innebär cirka 1 630 färre anmälda brott per 100 000 invånare”, skriver Sanandaji.
Dubbelt så många brott i vissa kommuner
Sex kommuner har i dag en majoritet invånare med utländsk bakgrund: Botkyrka, Södertälje, Sigtuna, Järfälla, Haparanda och Burlöv. Där fanns enligt Sanandaji i genomsnitt 14 843 anmälda brott per 100 000 invånare under 2025. I kommuner där mer än 90 procent har svensk bakgrund var siffran knappt hälften, 7 013 anmälda brott per 100 000 invånare.
De tryggaste kommunerna återfinns enligt krönikan på platser som Hammarö, Forshaga, Lekeberg och Gagnef, där färre än 5 000 brott per 100 000 invånare anmäldes under 2025. I dessa fyra kommuner har runt nio av tio invånare svensk bakgrund.
”Det är tydligt att de mest trygga kommunerna i Sverige har högst andel som är inrikes födda med minst en inrikes född förälder”, skriver han.
Storstäder sticker ut
Samtidigt framhåller Sanandaji att större städer ofta har högst brottsstatistik eftersom de är ekonomiska centra som lockar besökare. Flest anmälda brott per invånare har enligt honom Stockholm, och därefter Sigtuna, Malmö och Helsingborg. Han menar att turister och besökare påverkar siffrorna.
Sanandaji hänvisar också till en studie från Ratio som han menar visar att kriminalitet, hur ett område uppfattas och bristande tilltro till rättsväsendet påverkar villkoren för företag. Otrygghet gör det enligt studien svårare att rekrytera personal och locka kunder.
Kritik mot folkblandning
I krönikan riktar Sanandaji kritik mot Socialdemokraterna, som han anser driver frågan om politiskt pådriven folkblandning som lösning på integrationsproblem.
”Resultatet av denna form av social ingenjörskonst vore dock inte att lösa problemen, utan att sprida dem mera över landet”, skriver han.
Han kopplar samman detta med en möjlig återgång till mer omfattande migration av flyktingar och anhöriga. Slutsatsen i krönikan är att sambandet talar för sig självt.
”Sambandet är tydligt, de kommuner i Sverige där högst andel har svensk bakgrund är ovanligt trygga från brott”, skriver Sanandaji.
