Researchföretaget Acta Publica har granskat samtliga lagakraftvunna domar mot ungdomar som dömts till sluten ungdomsvård mellan åren 2015 och 2022. Totalt granskades 466 domar mot 439 ungdomar och av de 20 procent av ungdomarna som kunde kopplas till gängkriminealitet visade granskningen att 91 procent återföll i brott inom några år. Av dessa har 78 procent dömts till fängelse.

Enligt rapporten har 42 procent av de unga som dömts till sluten ungdomsvård varit omhändertagna enligt LVU, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, före LSU-domen.

Av de 466 dömda ungdomarna som granskades under perioden har 72 procent återfallit i brott och 45 procent dessutom dömts till fängelse.

– De bekräftar det vi redan vet. Det är det här den samstämmiga forskningen visar, att ungdomstiden är den period där människor begår flest brott och där återfallsrisken är högst. Ungdomstiden är också den tid då vi har svårast att påverka en individ i positiv riktning, säger Helena Finér, sektionschef för ungdomsvård på SiS.

Hon anser även att samverkan mellan myndigheter, men även civilsamhället, kan bidra till att fler ungdomar får hjälp i tid.

– Oavsett om det är via LSU eller LVU, så har det varit ett flertal insatser innan man placeras eller döms för brott – och de insatserna har inte räckt till. Det är ett ansvar för hela samhället och ett misslyckande när ungdomar fortsätter begå brott. Här behövs mer samverkan med främst socialtjänsten men även civilsamhället kan göra stor skillnad, säger hon.

Så sent som förra veckan meddelade regeringen att man går vidare med att inrätta ungdomsfängelser och att Kriminalvården fått i uppdrag att påbörja arbetet. Fängelserna ska vara på plats senast i juli 2026.

Läs även: Vetenskapsakademien råkade läcka Nobelpristagarna i kemi