Nobelpristagare: Sverige måste bli hungrigt för att konkurrera med Kina och USA

Beskedet lämnar ekonomen Philippe Aghion i en intervju med Dagens PS inför en föreläsning på Nobel Prize Museum. Kärnan i problemet är enligt honom pengarna. Att grunda ett bolag fungerar väl på hemmaplan, men steget därefter, när kapitalbehovet växer, tas ofta i ett annat land än Sverige.

– De går dit där de kan utveckla sin innovation, säger Aghion.

Hindren beskriver han som gemensamma för Europa. Unga företag ges för klena förutsättningar att bli stora, forskningen saknar pengar med tillräckligt långa tidshorisonter och riskkapitalet är för litet. Sverige ingår i samma bild. Det som står på spel är enligt honom begåvningarna, rapporterar Dagens PS.

Ser en fara i tidigare framgångar

Ett starkt samhällssystem, hög social rörlighet och stor innovationskraft är enligt Aghion en ovanligt lyckad kombination, och Sverige har lyckats med den. Just där uppstår också risken. Bolag som en gång drev förnyelsen glider med tiden över till att värna det de själva har byggt upp.

– Ibland kan man slå sig till ro med sina lagrar, säger han, till PS.

Motmedlet är utmanare som pressar dem som redan är stora. Antingen förnyar de etablerade bolagen sig, eller så får de lämna plats för andra.

– Det är viktigt att ha nytt blod, nya hjärnor och nya idéer som utmanar dem, säger Aghion.

På frågan om hungern efter innovation verkligen är tillräcklig i Sverige svarar han att landet behöver vakna.

Även industripolitiken pekar Aghion ut som ett europeiskt misstag. Jakten på fri konkurrens har enligt honom drivits så långt att staten hindras från att göra egna aktiva satsningar.

USA framhåller han som motexempel. Ur den amerikanska myndigheten för avancerad försvarsforskning, Darpa, kom teknik som fick betydelse för internets framväxt och för it-revolutionen.

Båda delarna behövs samtidigt, enligt honom. Konkurrensen ska pressa fram förnyelse, samtidigt som staten hjälper nya tekniker att slå igenom. Den ena delen kan inte byta ut den andra.

Vill se större tolerans för misslyckanden

Skillnaden mellan kontinenterna handlar också om inställning. I USA är det mer accepterat att göra ett försök, gå bet och sedan ge sig på uppgiften igen. Den hållningen har enligt Aghion svårare att slå rot i Europa.

– Du måste försöka och misslyckas. Misslyckande är inget problem, säger han.

Grunden läggs enligt honom redan i klassrummet. Barn behöver få lära sig att det är tillåtet att testa idéer som kan visa sig inte hålla. Där rädslan för att göra fel styr blir de stora tekniska sprången svåra att åstadkomma.

Han lägger till en mindre väntad poäng. Också bristande kunskap kan gynna innovation, eftersom den som befinner sig längst fram i forskningen inte har något svar att slå upp.

– Vi måste arbeta med saker vi inte känner till, säger Aghion till Dagens PS.