Norska röster om miljardärsskatt: ”Upprepa inte Norges misstag”

Förslaget om miljardärsskatt blev ännu mer aktuellt i samband med att de rödgröna partierna fick majoritet i Sveriges Riksdag. Flera framträdande röster i näringslivet och runt om i Sverige har uttryckt oro ifall Vänsterpartiet och Miljöpartiet lyckas förhandla fram en utredning, eller få igenom en miljardärsskatt, med hjälp av Magdalena Andersson (S).

Debatten har fått Spotifys medgrundare Martin Lorentzon att uppge att han skulle lämna Sverige om en ny förmögenhetsskatt införs.

I Norge är skatten 2026 en procent av beskattningsbar nettoförmögenhet över 1,9 miljoner norska kronor. Sedan i år kan däremot den som har förmögenhetsskatt på företagstillgångar över 30 000 norska kronor begära uppskov med betalningen i upp till tre år, mot ränta, enligt Norges finansdepartement.

Hur de ekonomiska följderna av just förmögenhetsskatt och miljardärsskatt ska mätas är omstritt. Bulletin har kontaktat framträdande forskare och röster inom norskt näringsliv för att ta del av deras analyser.

Jørund Rytman är vd för SMB Norge, en organisation för små och medelstora företag.

– Våra erfarenheter är att förmögenhetsskatten hämmar investeringar och tillväxt i norska företag. Problemet är att företagsägare måste betala skatt på värden som är bundna i verksamheten, även när företaget går med underskott. Det drabbar särskilt ägare till små och medelstora företag som inte har stora privata förmögenheter vid sidan av verksamheten.

Vad har fungerat sämst för företagen?

– Det största problemet är att skatten måste betalas oavsett om företaget tjänar pengar eller inte. Många ägare måste ta ut utdelning för att betala sin privata förmögenhetsskatt. Det är pengar som annars hade kunnat användas till investeringar, utveckling och nya arbetstillfällen. Samtidigt betalar utländska ägare inte norsk förmögenhetsskatt på sina aktier. Det ger norska ägare en konkurrensnackdel.

– Det är särskilt allvarligt i landsbygdsområden.

Vad säger du till de som vill att rika bidrar mer?

– Självklart ska även de rikaste bidra till att finansiera välfärden. Men vi måste skilja mellan privat förmögenhet och kapital som är investerat i företag och skapar arbetstillfällen.

– Mitt råd till Sverige är att inte upprepa Norges misstag. Även en skatt som bara drabbar miljardärer kan få negativa konsekvenser om förmögenheten är bunden i företag. En miljardär har inte nödvändigtvis en miljard på bankkontot. Värdena kan vara investerade i fabriker, maskiner och arbetstillfällen.

– Sverige bör vara mycket försiktigt med att införa en skatt som gör det mindre attraktivt att investera i och äga företag i det egna landet.

Karin S. Thorburn är professor i finans vid Norges Handelshøyskole. Hon tycker inte heller att skatten har gett positiva resultat.

Hur har det funkat hittills?

– Inte särskilt väl. Förmögenhetsskatten innebär en särbeskattning av norska ägare och ger dem en konkurrensnackdel gentemot utländska ägare. När ägaren måste ta ut medel ur bolaget för att betala skatten kan den samlade skattebelastningen i praktiken bli ungefär dubbelt så stor som bolagsskatten.

– När norska bolag blir till salu har utländska investerare därför ofta ett övertag i budgivningen, och listan över bolag som har sålts till utländska ägare är lång. Ekornes såldes exempelvis till en kinesisk ägare, medan närbelägna Brunstad brottas med svag lönsamhet och hård konkurrens.

– När framgångsrika grundare flyttar ut går landet miste om privat kapital, erfarenhet och kompetens. Flera omständigheter pekar i samma riktning: Norge ligger långt efter de övriga nordiska länderna när det gäller investeringar i uppstartsbolag och riskkapital, och endast två av Nordens 30 största bolag är norska – Telenor och Equinor.

– Många framstående företagare har dessutom flyttat ut, medan nästa generation i vissa företagarfamiljer har valt att bosätta sig utomlands.

Skatten ska ge intäkter och minska ekonomiska skillnader. Har det fungerat?

– Intäkterna är begränsade i förhållande till de långsiktiga kostnaderna. Förmögenhetsskatten inbringar ungefär 35 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka 1,5 procent av statsbudgeten på 2 200 miljarder kronor.

– Risken är därför att man kastar ut barnet med badvattnet: staten får en relativt begränsad intäkt, medan landet på sikt kan gå miste om företag, kapital och kompetens.

Gör det skillnad att Norge har oljefonden?

– Oljefonden och de fortsatt stora intäkterna från olja och gas gör att Norge kan bära de kortsiktiga kostnaderna av en politik som försvagar värdeskapandet. Regeringen vill använda 600 miljarder kronor ur Oljefonden 2027 för att finansiera offentliga utgifter. Förmögenhetsskattens negativa effekter behöver därför inte bli tydliga omedelbart, men de kan växa över tid. Sverige saknar en motsvarande finansiell buffert.

Bjørn Brandtzæg är grundare och vd för det norska energiteknikbolaget Photoncycle.

– Den (förmögenhetsskatten) fungerar inte.

– För deeptechföretag som Photoncycle, som använder många år till teknikutveckling och där det krävs stora investeringar för att utveckla en kommersiell produkt, innebär det att jag som grundare betalar cirka 0,5 procent av pengarna vi tog in (15 miljoner euro i en serie A-runda i mars 2026) i skatt, trots att företaget inte har några intäkter.

– Det är krävande att utveckla ett företag när man har en familj med tre barn och betalar 100 procent av inkomsten i skatt.

– Många norska grundare väljer att starta företag utanför Norge eller att flytta ut innan företagen har blivit mycket värda. Norge har den svagaste tillgången till riskkapital för företag i tidig fas i Norden, till stor del på grund av förmögenhetsskatten.

– Vanlig beskattning av kapitalvinst skulle vara ett mycket bättre system, som ni har i Sverige.

Vad kan svenska politiker lära av Norges erfarenheter?

– Jag skulle starkt avråda Sverige från att följa i Norges fotspår här. Norge har olja och en oljefond som kan finansiera välfärden och kan på kort sikt klara sig utan stora nya skatteintäkter från uppstartsföretag. Sverige har ett av Europas bästa ekosystem för företag i tidig fas som kommer att skapa många nya välbetalda jobb framöver. Följ inte efter Norge, som har pengar nog att göra mycket dumt!

Gisle Østereng är investeringschef på Startuplab, som arbetar med norska uppstartsföretag. Han betonar att svaren är hans personliga åsikter och ger ett konkret exempel på hur skatten kan orsaka skada, genom en kedjereaktion.

– Ett antal personer har betalat mycket skatt utan att ha likviditet för det och har tvingats sälja ned sina innehav till låga värden – och därmed blivit ointressanta att investera i, eftersom det är en varningssignal att grundaren säljer ned sitt innehav.

– Flera personer har en skattenivå på mer än 100 procent.

– Förmögenhetsskatten fungerar inte för uppstartsföretag och tillväxtbolag.

”Ersätts av internationella koncerner”

Eirik Furuseth är grundare och partner i Finansco, som arbetar med förmögenhetsförvaltning.

– Den traditionella norska företagsägaren ersätts av internationella koncerner och kortsiktiga PE-fonder. Följderna av de dramatiska skatteförändringar som kom efter regeringsskiftet 2021 visar sig nu gradvis, och det är nu väsentligt billigare att äga norska företag från utlandet än från Norge.

– Om trenden fortsätter sitter vi kvar med två typer av ägare: utlandet och staten.

– I min nisch i finansbranschen (oberoende förmögenhetsförvaltare) hade vi för 10 år sedan 10 ledande företag som alla hade norska ägare som bodde i Norge och betalade skatt till Norge, och som i stor utsträckning var involverade i den dagliga driften av företagen. Nu, 10 år senare, har över hälften av dem fått in kortsiktiga PE-fonder (svenska koncerner) på ägarsidan och 80 procent har en huvudägare som bor i utlandet.

– Vi förlorar närheten mellan dem som äger företagen och lokalsamhället som företagen är en del av när utländska aktörer tar över som ägare, och PE-fondernas kortsiktiga horisont förändrar hela det norska samhällslivet. Den lokala idrottsföreningen, musikkåren eller teatergruppen förlorar sponsorer och avståndet blir större.

– Huvudargumentet för förmögenhetsskatten är att den ska säkra fördelning och beskatta de allra rikaste. Tyvärr fungerar det mycket dåligt. Hälften av Norges 400 största förmögenheter har lämnat landet.

– Om Sverige inför en särskild skatt som särskilt drabbar svenska företagsägare och investerare blir resultatet som i Norge.

”Den ger utan tvivel större jämlikhet”

Ole Gjems-Onstad är professor emeritus med skatterätt som expertområde vid Handelshøyskolen BI.

Ger skatten större jämlikhet?

– Den ger utan tvivel större jämlikhet, inte minst för att framstående investerare och framgångsrika grundare flyttar. Men de som är kvar, om än mer jämlika, tar del av mindre värdeskapande. När Norges största industribyggare under efterkrigstiden, Kjell Inge Røkke, flyttade till Schweiz för några år sedan blev varje invånare i hans kommun Asker betydligt mer jämlik. Men de fick ta del av klart mindre välfärd eftersom Røkkes skattebetalningar gav över 100 miljoner kronor årligen till kommunen.

– Förmögenhetsskatt är socialism i praktiken: Mer jämlikhet, mindre värdeskapande och mindre välfärd.

– Från socialistiskt håll uttrycks likgiltighet inför dem som flyttar, som till viss del förlöjligas. Man accepterar inte att ledare och investerare är värdeskapare.

– Utlänningar betalar inte förmögenhetsskatt och har bättre avkastning än norska investerare på samma verksamhet i Norge.

Hur många har flyttat?

– Vissa säger att hälften av förmögenheterna hos Norges 400 rikaste familjer nu ägs från utlandet. Andra säger att 1 500 har flyttat på grund av förmögenhetsskatten. Vi vet inte. Men det är säkert att Norges största industribyggare är borta, likaså Norges bästa investerare, Norges bästa finansman och flera av våra bästa inom it och teknik.

– Finansdepartementet har inte velat ta fram en ordentlig översikt över dem som flyttar. Det anses troligen politiskt skadligt.

– För att hindra utflyttning har förmögenhetsskatten lett till en ovanligt hård utflyttningsskatt. Bland yngre grundare är rådet att flytta innan värdena i företaget blir synliga.

– En annan viktig poäng är att förmögenhetsskatten och utflyttningsskatten hindrar inflyttning av talangfulla människor till Norge.

Förespråkare lyfter rättvisa och skatteintäkter?

– Om man ser fördelningsrättvisa som en fördel är svaret ja. Men nej om man vill ha rättvisa utifrån prestation, likhet mellan norska och utländska ägare och så vidare.

Vilket råd skulle du ge Sverige?

– Det kommer klart att leda till utflyttning. För Spotify-Ek skulle förmögenhetsskatt enligt norsk modell ge absurda skattebelopp – per år, per dag, per timme. Därtill kommer utdelnings- eller kapitalvinstskatt. Spotify betalar inte utdelning, så då måste Ek sälja aktier.

– Det kan tilläggas att oljepengarna gör att vi i Norge inte oroar oss för ekonomin. I andra länder är det utflyttningen som gör att förmögenhetsskatten vanligtvis avskaffas. Men i Norge kan vi låtsas som om det inte spelar så stor roll, och de stora effekterna kommer först om några år.