Svenskarnas stöd för kärnkraften har stärkts ytterligare och noterade en rekordhög nivå i slutet på mars. De skenande elpriserna och även klimatfrågan förklarar trenden.
– Höga elpriser, problem med elsystemet, även i Europa, säger Mattias Lantz, forskare vid Uppsala Universitet och ordförande för Analysgruppen, som förklaring till att kärnkraften seglar i opinionsmässig medvind.
Analysgruppen gör återkommande mätningar, sedan 2006, av den svenska kärnkraftsopinionen. Gruppen beskriver sig själv som ett fristående nätverk men finansieras av kärnkraftsföretagen.
Hälften vill bygga nytt
Drygt hälften, 56 procent, av de 1 000 som svarat i Novus-undersökningen, gjord sista veckan i mars, säger att de är för att bygga ny kärnkraft vid behov. Det är en statistiskt säkerställd ökning från 46 procent i höstas. 28 procent svarar att de nuvarande kärnkraftverken ska användas, men vill inte se några nya. Bara 10 procent tycker att kärnkraftens ska avvecklas genom politiska beslut, ner från 14 procent i novembermätningen.
Mattias Lantz pekar på att mängder av olika saker har påverkat synen på energifrågorna i allmänhet och kärnkraften i synnerhet senaste halvåret, nu senast med de ryska attackerna på ett kärnkraftverk i Ukraina som snabbt spädde på oron för radioaktiva utsläpp.
– Vi hade kanske därför förväntat oss att den positiva synen på kärnkraft till och med skulle gå tillbaka, men det gjorde den inte. Det har varit många strömningar som har gått åt olika håll, säger Lantz.
Högern är för
Den över tid allt mer kärnkraftsvänliga opinionen har stadigt ökat de senaste åren. 2018 var det bara 30 procent som ville se ny kärnkraft. Då ville 20 procent avveckla kärnkraften.
Även klimatfrågan spelar kärnkraften i händerna, enligt svaren i undersökningen. Två av tre svarar ”Ja, helt och hållet” eller ”Ja, till stor del” på frågan: ”Tycker du att kärnkraft kan vara ett medel för att klara klimatmålen?” Det är en något högre andel än i den förra studien. 18 procent svarar nej på den frågan.
I den politiska debatten är det de borgerliga partierna som vill satsa på ny kärnkraft. I Novusmätningen är det också tydligt att det är män, boende i Västsverige, anställda inom privat sektor och M- och SD-sympatisörer som helst vill se mer av energislaget.
Mindre entusiastiska är kvinnor till vänster, generellt sett, men även bland väljare på vänsterskalan har stödet för kärnkraft ökat, enligt mätningen.
Den politiska debatten har på senare tid blivit mer polariserad. Det har i högre utsträckning handlat om antingen kärnkraft eller vindkraft.
– Det är en destruktiv diskussion, vi behöver varje kilowattimme vi kan få, säger Mattias Lantz.
