Regeringens ambition är att lågstadieelevernas skoldagar förlängs, så att det blir mer tid för främst svenska och matte. I Skolverkets förslag läggs nästan hälften av den utökade tiden på svenska, med motiveringen att tidiga läs- och skrivkunskaper är så avgörande för resten av skoltiden.

Matematiken får lite mer än en fjärdedel av den utökade tiden. Skolverket motiverar det med att ämnet har byggts ut under senare år, utan att elevernas resultat har förbättrats. Det faktum att många elever fortfarande kämpar med matten talar för att ge ämnet mer tid, men ännu viktigare är att förbättra kvaliteten på matteundervisningen, enligt Skolverket.

Svårt att orka

De återstående nya timmarna vill Skolverket fördela på ämnen som ger skoldagarna variation: bild, musik, slöjd, teknik och idrott. ”Om undervisningen blir alltför teoretisk kan utökningen leda till att fler elever får svårt att orka med de längre skoldagarna”, skriver Skolverket.

Prislappen på det utbyggda lågstadiet är cirka två miljarder kronor per läsår – pengar för att anställa fler lärare. Skolverket har då tagit hänsyn till att verksamheten på fritids sannolikt krymper. Skolverket varnar samtidigt för att det kan bli svårt att hitta tillräckligt många behöriga lärare. ”Risken finns att det då för eleverna blir en undervisning av sämre kvalitet”, skriver myndigheten.

20 minuter per dag

De 178 timmar som regeringen vill utöka lågstadiet med innebär att elevernas arbetstid ökar med nästan 10 procent. Det motsvarar ungefär 20 minuter mer undervisning per dag, eller drygt 1,5 timmar mer per skolvecka.

Men ursprungligen ville regeringen se så mycket som en timme mer undervisning per dag. Skolverket gjorde då en konsekvensutredning och kom fram till att det skulle bli alltför omfattande – skoldagarna skulle bli för långa och för tröttande för eleverna.

Om och när utökningen blir verklighet är okänt. Skolverket skriver att det är ”rimligt att huvudmän och skolor ges tillräckligt god tid för att förbereda organisationen och rekrytera lärare.”