Ny EU-reglering kan ge AI större insyn i bankkunders transaktioner

Bankernas kontroll av kundernas pengar kan bli mer omfattande när EU:s nya gemensamma regelverk mot penningtvätt börjar tillämpas. Med hjälp av algoritmer, maskininlärning och artificiell intelligens ska finansiella aktörer kunna identifiera transaktioner och beteenden som bedöms som misstänkta.

Henrik Alexandersson på sajten Femte juli varnar för att utvecklingen kan leda till ett system där även personer som inte misstänks för något brott får sina ekonomiska aktiviteter föremål för omfattande granskning.

EU:s penningtvättsregler innebär redan i dag att banker måste övervaka transaktioner och rapportera misstankar om penningtvätt och finansiering av terrorism. Om en transaktions ursprung eller syfte inte kan förklaras tillräckligt väl kan banken begära ytterligare dokumentation och i vissa fall avstå från att genomföra transaktionen.

För bankkunder kan det innebära att de måste redogöra för varifrån pengar kommer eller varför de genomför en viss betalning. Alexandersson pekar på risken att även fullt lagliga transaktioner leder till omfattande frågor och kontroller samtidigt som kunden kan ha svårt att förstå varför banken reagerar.

Ny EU-myndighet ska samordna kontrollerna

EU:s nya penningtvättsförordning, AMLR, antogs 2024 och ska i huvudsak börja tillämpas den 10 juli 2027. Den innebär ett gemensamt regelverk för medlemsländerna och kompletteras av den nya EU-myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, AMLA.

Automatiserade analysverktyg kan hjälpa banker att upptäcka komplicerade transaktionsmönster och identifiera risker som annars skulle vara svåra att upptäcka. Samtidigt finns en risk att algoritmer flaggar normala ekonomiska aktiviteter som misstänkta, exempelvis när en kund gör ovanliga uttag eller överföringar.

Alexandersson hänvisar till erfarenheter från Nederländerna där kostnaderna för bankernas kontrollsystem och risken för diskriminerande effekter har väckt kritik. Han ifrågasätter också om den omfattande kontrollen står i proportion till de resultat som uppnås.

Jämför med Chat Control

Utvecklingen för tankarna till den omstridda EU-debatten om Chat Control, där frågan gäller i vilken utsträckning privata elektroniska meddelanden ska kunna skannas för att upptäcka sexuella övergrepp mot barn.

Kritiker ser en gemensam tendens: allt fler delar av människors vardag blir föremål för automatiserad kontroll, även när det inte finns någon konkret misstanke om brott.

Medan Chat Control handlar om privat kommunikation gäller de nya penningtvättsreglerna ekonomiska transaktioner.

Skillnaden är att bankernas skyldigheter att övervaka transaktioner redan följer av befintlig lagstiftning. Den nya regleringen innebär framför allt ett mer enhetligt EU-regelverk och förändrade krav på hur arbetet mot penningtvätt ska bedrivas. Det är därför inte fråga om att all bankövervakning börjar först 2027.

Varnar för rättssäkerhetsproblem

Enligt Alexandersson kan automatiserad övervakning medföra risker för felaktiga flaggningar, bristande insyn och svårigheter för enskilda att få beslut förklarade eller korrigerade. Han kopplar också frågan till skyddet för privatlivet och rätten att förfoga över sin lagligt förvärvade egendom.

Bankerna har samtidigt en skyldighet att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism. Utmaningen blir att förena detta med kraven på proportionalitet, integritet och rättssäker behandling av kunderna.

Alexandersson beskriver utvecklingen som ett steg mot ett kontantlöst samhälle där både kommunikation och ekonomiska transaktioner kan bli föremål för automatiserad granskning.

Frågan är därmed inte bara hur effektivt bedrägerier och penningtvätt kan bekämpas, utan också hur långt kontrollsystemen ska få sträcka sig när vanliga medborgares ekonomiska liv kartläggs.