Ny spricka i tyska brandmuren när AfD får talmanspost

35-årige Tobias Rausch från Alternativ för Tyskland (AfD) valdes på tisdagen till talman för delstatsparlamentet i Sachsen-Anhalt. Han fick 48 av 82 giltiga röster och blev därmed den första AfD-politikern någonsin att inneha posten som Landtagspräsident i landet.

AfD har 39 mandat i det nya parlamentet medan det vänsterpopulistiska BSW har fem. BSW hade på förhand meddelat att partiet skulle stödja Rausch, vilket innebär att ytterligare fyra ledamöter måste ha röstat för honom.

Eftersom omröstningen var hemlig är det inte känt vilka de var. AfD:s partiledning uppger samtidigt att även CDU-ledamöter röstade för Rausch, men detta går inte att fastställa utifrån det hemliga valresultatet.

Valet har därför fått stor symbolisk betydelse i den tyska debatten om den så kallade brandmuren – den politiska princip som innebär att etablerade partier inte ska samarbeta med AfD. Rausch sade efter valet att tiden med politiska brandmurar borde vara förbi och att han tänker leda parlamentet över partigränserna.

Även Alice Weidel, AfD:s partiledare, välkomnade resultatet och krävde att brandmuren mot partiet ska upphöra. Hon menar att utvecklingen visar att andra partier måste vara beredda att samarbeta med AfD i sakfrågor.

Störst men ingen majoritet

Samtidigt är det viktigt att skilja talmansvalet från ett delstatsregeringsskifte: AfD har ännu inte lyckats få tillräckligt stöd för att bilda regering i Sachsen-Anhalt. Partiet blev visserligen störst i delstatsvalet den 6 september med omkring 44 procent av rösterna, men saknar egen majoritet.

AfD:s kandidat till ministerpresident, Ulrich Siegmund, behöver därför stöd från andra ledamöter. Någon sådan majoritet har ännu inte säkrats och en första omröstning om ministerpresidentposten väntas i december.

Samtidigt har AfD:s framgångar i delstaterna fått en tydlig motsvarighet i de nationella opinionsmätningarna. I ARD:s senaste DeutschlandTrend, genomförd den 28–30 september, fick AfD 27 procent mot 20 procent för CDU/CSU. I en färsk INSA-mätning nådde AfD samtidigt 30 procent medan CDU/CSU föll till 18 procent. Mätningarna skiljer sig alltså åt men AfD ligger i båda fallen klart före förbundskansler Friedrich Merz konservativa union.

Det väcker frågan vad ett AfD med verklig regeringsmakt skulle försöka genomföra på federal nivå. Alice Weidel har under året varit tydlig med flera av partiets centrala krav. I en intervju med ZDF i augusti sade hon att AfD vill införa betydligt hårdare gränskontroller och begränsa migrationen. Hon har också sagt att Tyskland bör lämna Schengen om partiet får regeringsmakt.

Weidel har dessutom försvarat AfD:s krav på att Tyskland ska lämna eurosamarbetet. Partiets nuvarande program innehåller även en långtgående EU-kritik. I ett internt strategidokument som Reuters tagit del av diskuteras samtidigt en modell där EU:s fördrag först skulle omförhandlas för att göra unionen till en lösare sammanslutning av suveräna stater. Om detta misslyckas föreslås en folkomröstning om Tysklands EU-medlemskap.

På migrationsområdet har AfD:s ledning samtidigt talat om kraftigt ökade utvisningar och hårdare krav på personer som saknar rätt att vistas i landet. I Sachsen-Anhalt har Siegmund bland annat presenterat planer på utvisningar från ”första minuten”, särskilda skolklasser för asylsökande barn utan utsikter till permanent uppehåll och obligatoriska arbetsprogram för asylsökande.

Det som nu händer i Sachsen-Anhalt blir därmed ett test av hur länge den tyska brandmuren kan hålla. AfD har ännu inte fått nationell regeringsmakt och har fortfarande svårt att hitta formella samarbetspartners men partiet är största parti i flera aktuella opinionsmätningar, har vunnit två delstatsval under hösten och har nu för första gången fått en av de högsta parlamentariska posterna i en tysk delstat.