En statlig utredning presenterar nu förslag som kan innebära stora förändringar för asylsökande i Sverige. Utredningen föreslår obligatoriskt boende i asylcenter under hela asylprocessen, samt striktare kontroll av de sökandes rörelsefrihet.
Obligatoriskt boende och närvarodokumentering
– Vi har utgått från att det ska vara kollektiva boenden. I dag är det i stor grad lägenheter, förklarar utredaren Ingela Fridström.
Närvaron ska kontrolleras digitalt och med stickprov. Fridström beskriver processen som en digital avläsning av mottagandekortet i kombination med stickprovskontroller.
Begränsad rörelsefrihet
Asylsökande föreslås bli begränsade till det län där deras boende är registrerat.
– Man får i huvudregel bara vistas i det län där asylboendet är registrerat i. Det är ett förhållandevis stort område, man ska kunna nyttja kontakter, samhällsservice och fritidsförmåner, säger Fridström.
Konsekvenser och rättigheter
Migrationsminister Johan Forssell (M) betonar balansen mellan skyldigheter och rättigheter:
– Vi ska titta på det. Samtidigt är det en princip att man, om man har pengar och kommer till ett land, betalar för de utgifter som skapas.
– Och det blir lättare att få tag på personer om man får ett nej på sin asylansökan, lägger Forsell till.
Utredningen föreslår även att asylsökande inte ska betala vårdavgifter och att dagersättningen ska indexeras. Förslaget går nu ut på remiss med målet att implementeras 2025 eller 2026.
fakta
Migration och asylärenden i Sverige
Runt 12 600 personer är inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem i dag.
65 procent av dem bor i egna boenden och en liten del i Migrationsverkets boenden.
25 procent av de personer som söker asyl får den beviljad.
Tusentals personer bedöms befinna sig i Sverige, trots att de fått avslag på sin asylansökan. Det är okänt exakt hur många.
