Nya läroplanen kan bli en mardröm för lärarna: ”Gigantiskt problem”
Sveriges lärare står inför ett omfattande pedagogiskt skifte när grundskolans nya läroplaner införs hösten 2028. Undervisningen ska i högre grad bygga på kognitionsvetenskaplig forskning och lärarens roll stärkas, men många lärare saknar kunskaperna som krävs för att genomföra förändringen.
Förändringen innebär ett tydligt avsteg från den undervisningsmodell där elevernas egna aktiviteter och individuella arbetssätt fått stort utrymme. I stället ska läraren i högre grad leda undervisningen, förmedla kunskaper och använda metoder som har stöd i forskning.
– Att undervisa på kognitionsvetenskaplig grund är inget du snyter ur näsan. Majoriteten av Sveriges lärare vet, av förklarliga skäl, inte vad det innebär, säger språkläraren Sara Bruun till Ämnesläraren.
Enligt Sara Bruun är det ett nödvändigt paradigmskifte men hon varnar samtidigt för att lärarkåren inte är tillräckligt förberedd.
– Det var ingenting som ingick i våra lärarutbildningar. Förväntas det att vi plötsligt ska kunna detta blir det ett gigantiskt problem, säger hon.
Välkomnas av lärarna
Enligt en undersökning från Novus, genomförd på uppdrag av Ämnesläraren, är dock en stor del av lärarkåren positiv till den tydligare lärarrollen. 87 procent uppger att de välkomnar förändringen. Även mer konkreta anvisningar för undervisningen får stöd, där 72 procent är positiva.
Samtidigt visar enkäten att kunskapen om flera av de metoder som lyfts fram är begränsad. Många lärare känner exempelvis inte till begrepp som interfoliering, elaborering och dubbelkodning. Var fjärde lärare uppger att de inte vet vad minnesåterkallning innebär.
Det handlar om metoder som bland annat går ut på att elever aktivt ska plocka fram kunskap ur minnet, varva olika typer av uppgifter och koppla nya kunskaper till sådant de redan lärt sig.
Efterlyser omfattande fortbildning
Även Marcus Danielsson, kommunövergripande utvecklingslärare i Södertälje, ser stora utmaningar. Han menar att lärarna behöver omfattande fortbildning och framför allt tid att omsätta teorierna i praktiken.
En mer strukturerad och lärarledd undervisning kan dessutom kräva betydligt mer förberedelser än när eleverna arbetar självständigt med uppgifter.
– De här principerna måste brytas ner och förklaras. Lärarna måste få tid att öva, resonera och lära av varandra, säger han.
Ny trend?
Samtidigt finns en oro för att förändringarna ska bli ännu en pedagogisk trend som snabbt ersätter tidigare idéer utan att ge bestående resultat.
Högstadieläraren Susanna Lesné i Halmstad varnar för att lärare återigen kan tvingas lägga stora mängder tid på nya metoder som inte fungerar i klassrummets vardag.
De nya läroplanerna ska börja tillämpas hösten 2028 i samband med övergången till en tioårig grundskola. Kursplanerna väntas gå ut på remiss i november.
