Nya migrationslagar: Hårdare för anhöriga och lättnad för unga

Den 1 oktober träder flera nya lagar på migrationsområdet i kraft. Riksdagen har klubbat förslagen från regeringen under våren och sommaren.

Den största förändringen gäller anhöriginvandringen. Reglerna anpassas till EU:s miniminivåer. Den som har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd måste som huvudregel ha haft det i minst två år innan familjen kan komma hit. Arbetskraftsinvandrare, forskare, doktorander och vissa flyktingar undantas från kravet.

Försörjningskravet för den som vill ta hit en familjemedlem höjs. Det ska nu också gälla när ett tillstånd förlängs. Enligt Migrationsverket gäller det högre beloppet inte för förlängning av tillstånd som beviljats före i dag, om ansökan lämnas senast den 1 oktober 2027. Från den 2 oktober 2027 gäller det för alla. Nytt är också att familjemedlemmens egna inkomster får räknas in.

När förslaget presenterades i juni motiverade migrationsminister Johan Forssell (M) skärpningen med att Sverige sticker ut i Europa.

– De senaste decennierna har Sveriges regelverk för anhöriginvandring varit mycket frikostiga i jämförelse med andra länder i Europa, sade han.

”Ska ha goda förutsättningar”

Nu följer Forssell upp på X.

”Barn som kommer till Sverige ska ha goda förutsättningar att uppfylla sina drömmar här, inte växa upp i trångboddhet och utanförskap”, skriver Forssell på X.

Samtidigt införs en lösning för de unga vuxna som riskerat utvisning när de fyllt 18 år. En ny ventil ger personer mellan 18 och 21 år möjlighet till fortsatt uppehållstillstånd på grund av anknytning till sina föräldrar.

”En permanent lösning för de unga vuxna som hamnade i kläm pg a lagändringar från 2016 och 2021”, skriver Forssell på X.

Fram till och med 2027 gäller också en tillfällig regel. Den som efter den 1 oktober 2023 haft uppehållstillstånd på grund av anknytning som barn kan under vissa omständigheter söka nytt tillstånd inifrån Sverige. Personer som fått ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut under 2025 eller 2026 och som är kvar i landet kan också söka. Den som redan lämnat Sverige kan ansöka från utlandet om de är mellan 18 och 21 år.

Den tredje stora förändringen är en ny mottagandelag. Den ersätter lagen om mottagande av asylsökande från 1994. Utgångspunkten är att asylsökande ska bo på Migrationsverkets boenden i stället för att ordna boende på egen hand.

Asylsökande ska bland annat hålla sig inom ett begränsat område och delta i närvarokontroller. Dagersättningen kan sättas ned för den som inte sköter sina skyldigheter. Den som fått ett utvisningsbeslut och fyllt 16 år ska anmäla sig hos Migrationsverket tre dagar i veckan.

Syftet är enligt regeringen ett mer ordnat mottagande och ett effektivare återvändande.

”Den som får ett ja kan fullt ut fokusera på att integrera sig medan den som får ett avslag flyttas till ett återvändandecenter för att självmant lämna Sverige”, skriver Forssell på X.