När regeringspartiet Socialdemokratiet i mitten av augusti presenterade sitt förslag om rätt till tidig pension i Danmark, var det naturligt för Pernille Vermund, partiledare för Nye Borgerlige, att kommentera förslaget för danska medier.
Det ovanliga var att hon gjorde det via länk från sin makes lyxyacht, som låg för ankar utanför den grekiska ön Paxos. Att Vermund semestrar i Medelhavet — med sin man som är mångmiljonär — mitt under en global pandemi verkar dock inte sticka i väljarnas ögon.
”Som en dröm”
– Väljarna tycker att hon är fantastisk. När andra får sparken och går utan arbete hemma i Danmark ser de henne i det närmaste bara som en dröm, säger Kasper Møller Hansen, professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet.
– Partiet har spelat populistkorten på ett utmärkt sätt, säger Kasper Møller Hansen.
Stödet för Nye Borgerlige har mer än fördubblats sedan partiet efter valet 2019 tog plats i folketinget med sina 2,4 procent och fyra vunna mandat. Enligt en opinionsmätning från den 25 januari skulle partiet få 7,9 procent av rösterna om det var val i dag och hela 15 mandat i folketinget. Vissa mätningar under fjolåret gav dock Nye Borgerlige, som bildades 2015, runt tio procent.
– Nye Borgerlige har fullständigt tagit över diskussionen om invandringspolitiken. Det populistiska Danmark har inte blivit större, men väljarna har bytt från Dansk Folkeparti till Nye Borgerlige, säger Møller Hansen.
Dansk Folkeparti gjorde ett succéval 2015 och blev med sina 21 procent Danmarks näst största parti efter Socialdemokratiet. Fyra år senare – vid valet 2019 – hade partiet backat till 8,7 procent och tappat 21 av sina 37 mandat i folketinget.
”Kungamakarpartiet”
– Partiledaren Kristian Thulesen Dahl hade en idé efter valet 2015, att Dansk Folkeparti skulle placeras i mitten och vara det nya kungamakarpartiet i dansk politik, säger Rune Stubager, professor i statsvetenskap vid Århus universitet.
Resultatet har i stället blivit att det invandringskritiska partiet ses som en del av etablissemanget. Nu har Dansk Folkeparti stöd av blott 6,2 procent av väljarna, enligt opinionsmätningen från slutet av januari.
– Nu är partiet mer sakligt i sin retorik, men Pernille Vermund är mer skarp. Nye Borgerlige har övertagit den plats som Dansk Folkeparti hade i början av 2000-talet, säger Kasper Møller Hansen.
"Kalla en spade för spade", skriver partiledare Vermund på sin Facebooksida när det uppstår en debatt i Danmark om att man inte bör stigmatisera unga kriminella män med invandrarbakgrund med vissa epitet. "Man kan inte vara lojal mot både islam och Danmark", är rubriken på ett annat inlägg.
– Hon är otroligt duktig på att kommunicera på sociala medier. Partiet har spelat populistkorten på ett utmärkt sätt, säger Kasper Møller Hansen.
Samtidigt är Dansk Folkeparti mycket frustrerat, enligt Møller Hansen. Partiet har även tappat väljare till regerande Socialdemokratiet, som de senaste åren fört en alltmer restriktiv invandringspolitik.
– Dansk Folkeparti vet inte vad de ska göra. De är på defensiven. För Nye Borgerlige går allt vägen och det är roligare att rösta på en vinnare.
Både Dansk Folkeparti och Nye Borgerlige är nu på jakt efter en ny röstmagnet. Den tidigare danska invandrings- och integrationsministern Inger Støjberg lämnade i dagarna Venstre, sedan folketinget beslutat att ställa henne inför riksrätt för en olaglig order 2016 om att skilja asylsökande par åt, i de fall där den ena parten var minderårig.
Støjberg stod för en invandringskritisk linje i Venstre och även om hon ofta hamnade i kollisionskurs med partiledningen var hon populär i väljarled med över 28 000 personkryss i valet 2019. Nu är hon politisk vilde, men hon tas emot med öppna armar från Dansk Folkeparti och Nye Borgerlige.
Stram Kurs borta
Vid valet sommaren 2019 kämpade de båda populistiska partierna om rösterna med det högerextrema partiet Stram Kurs. Partiet fick stor uppmärksamhet när partiledaren Rasmus Paludan brände koraner under demonstrationer och det var nära att Stram Kurs tog sig in i folketinget.
– Nu ser Stram Kurs ut att vara i praktiken borta. Man får inte längre använda partinamnet, men man har nu startat ett systerparti som heter Hard Line. Men jag tvivlar på att de lyckas, säger Rune Stubager och fortsätter:
– Nu har de inte längre mediernas intresse, men man vet inte. Plötsligt kanske Paludan väcker intresset igen med en ny koranbränning.
TEXT: Daniel Kihlström/TT
Fakta: Populistpartier i Danmark
Dansk Folkeparti
Högerpopulistiska och starkt invandringskritiska Dansk Folkeparti har under 2000-talet fått stort genomslag för sin politik som stödparti till flera Venstreregeringar. Det har dock blivit trångt kring hjärtefrågan sedan Socialdemokratiet gått mot en allt stramare invandringspolitik och man har på högerflanken utmanats av Nye Borgerlige och Stram Kurs. Gjorde succéval 2015 med 21 procent av rösterna, men tappade till 8,7 procent vid valet 2019 och har i dagsläget endast stöd av 5,5 procent av väljarna, enligt en opinionsmätning från Voxmeter den 25 januari.
Nye Borgerlige
Vi är inte som de andra. Invandrare ska utvisas om de döms för kriminalitet. Endast danska medborgare ska få ta del av välfärden. Retoriken är svartvit och Nye Borgerlige står för en ännu hårdare invandringspolitik än Dansk Folkeparti. Fick 2,4 procent av rösterna vid valet 2019, men har nu ett ökat stöd och är större än Dansk Folkeparti, enligt opinionsmätningar. Partiet, som bildades 2015, har växt enormt sett till antalet medlemmar det senaste året – från 6 000 i januari 2020 till 14 700 medlemmar ett år senare.
Stram Kurs/Hard Line
Ett högerextremt parti med en mycket kontroversiell ledare i Rasmus Paludan, som har bränt Koranen inlindad i bacon. Vill förbjuda islam och massdeportera muslimer. Nådde 1,8 procent vid valet 2019, men det saknades 0,2 procent för att vinna mandat i folketinget. Senare har det visat att det inte gick rätt till när partiet samlade in de cirka 20 000 namnunderskrifter som krävs för att ställa upp i ett val och därför får man inte längre använda sig av partinamnet Stram Kurs. Ett systerparti vid namn Hard Line (Stram Kurs på engelska) har bildats, men även nu är man i blåsväder sedan man erbjuder personer som skriver upp sitt stöd för partiet 200 danska kronor om man lyckas nå de antal namnunderskrifter som krävs. Stram Kurs har även väckt uppmärksamhet i Sverige när partimedlemmar i somras brände en koran i Malmö, vilket ledde till upplopp i Rosengård.
Källor: Ritzau, Danmarks Radio, Politiken, partiernas hemsidor
Fakta: Opinionen i Danmark
Väljarstödet för folketingets tio partier (inom parentes valresultat i juni 2019 samt antal mandat just nu i folketinget):
Socialdemokratiet: 32,2 procent – 59 mandat i folketinget (25,9 procent – 48 mandat).
Radikale Venstre: 5,4 procent – 10 mandat (8,6 procent – 16 mandat).
Socialistisk Folkeparti: 7,3 – 13 mandat (7,7 procent – 14 mandat).
Enhedslisten: 8,5 procent – 16 mandat (6,9 procent – 13 mandat).
Alternativet: 1,7 procent – 0 mandat (3,0 procent – 5 mandat).
Venstre: 12,5 procent – 23 mandat (23,4 procent – 43 mandat).
Dansk Folkeparti: 6,3 procent – 12 mandat (8,7 procent – 16 mandat).
Liberal Alliance: 2,9 procent – 5 mandat (2,3 procent – 4 mandat).
De Konservative: 12,1 procent – 22 mandat (6,6 procent – 12 mandat).
Nye Borgerlige: 7,9 procent – 15 mandat (2,4 procent – 4 mandat).
Den maximala statistiska osäkerheten på de enskilda partierna i denna mätning ligger på cirka 2,9 procentenheter, plus/minus.
Mätningen är baserad på intervjuer genomföra perioden 25–31 januari 2021 med 1 028 representativt utvalda personer som är 18 år eller äldre.
Källa: Voxmeter för Ritzau
