Oljeeldat kraftverk ska säkra elreserven i vinter: ”Vi vet att många är oroade”

Den strategiska effektreserven ska kunna användas om elsystemet blir så ansträngt att den vanliga elmarknaden inte kan tillgodose behovet. Svenska kraftnäts generaldirektör Maja Lundbäck beskriver det som positivt att gå in i vintern med reserven på plats.

– Vi är redo för en vinter som präglas av stor osäkerhet i omvärlden. Vårt ansvar är att se till att det svenska elsystemet är robust och att vi har resurser och beredskap för att upprätthålla en trygg elförsörjning, säger Maja Lundbäck.

Myndigheten bedömer samtidigt att risken för faktisk effektbrist är begränsad, även om marginalerna är mindre och risken för höga priser har ökat.

– Vi vet att många är oroade över vad elen kommer att kosta i vinter. Även om vi inte styr över elpriserna arbetar vi aktivt för en hög överföringskapacitet inom landet och ett effektivt utnyttjande av elsystemet. Allt för att skapa bästa möjliga förutsättningar för svenska hushåll och företag.

Karlshamnsverket i Blekinge eldas med olja och fungerar som en reserv när elsystemet behöver ytterligare produktion. Att anläggningen nu får en central roll i beredskapen illustrerar hur Sverige behöver hålla även äldre och fossilbaserad kraftproduktion tillgänglig för situationer där elförsörjningen pressas.

Kraftiga prisskillnader mellan norr och söder

De senaste vintrarna har visat hur stora skillnaderna kan vara mellan Sveriges elområden. Under vintern 2022/2023 låg det genomsnittliga spotpriset på omkring 132 öre per kilowattimme i elområde SE3 och 142 öre i SE4. Vintern därpå sjönk motsvarande priser till cirka 71 respektive 74 öre.

Under vintern 2024/2025 låg genomsnittet på ungefär 63 öre i SE3 och 78 öre i SE4. Men vintern 2025/2026 steg priserna åter till omkring 79 öre i SE3 och 91 öre i SE4, enligt sammanställningar av elbörsens priser.

Beloppen avser spotpriser utan moms, elnätsavgifter och skatter och ska därför inte förväxlas med hushållens totala elkostnad.

Utvecklingen visar att lägre priser efter energikrisen inte inneburit att södra Sverige blivit immunt mot nya pristoppar. När efterfrågan stiger under kalla perioder, vindkraftsproduktionen är låg eller tillgängligheten i andra kraftverk begränsas kan priserna snabbt dra iväg.

Svenska kraftnät pekar inför vintern 2026/2027 på flera faktorer som kan pressa priserna uppåt: osäkerhet kring gasförsörjningen i Europa, låga vattenmagasin i delar av Norden och planerade revisioner av kärnkraftsreaktorer.

Vädret blir också avgörande. En kall vinter med svaga vindar kan öka belastningen på elsystemet betydligt.

Fyra kärnkraftsreaktorer har stängts

Samtidigt har Sverige under senare år förlorat betydande mängder planerbar elproduktion genom nedläggningar av kärnkraft. Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1 och 2 har tagits ur drift. Ringhals 2 stängdes 2019 och Ringhals 1 följde vid årsskiftet 2020/2021.

Nedläggningarna har minskat den svenska kärnkraftens samlade produktionskapacitet, vilket är särskilt relevant när elbehovet är högt och andra kraftslag inte kan leverera tillräckligt.

Svenska kraftnät har i en analys uppskattat att nettoeffekten av de fyra reaktornedläggningarna motsvarade omkring tio terawattimmar mindre kärnkraftsproduktion per år, när tidigare effekthöjningar räknats in.

Energikrisen efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, höga gaspriser på kontinenten, fransk kärnkraft som periodvis varit otillgänglig och begränsningar i överföringsnäten har också spelat stor roll.

En analys från Energiforsk 2022 uppskattade att elpriserna under hösten och vintern hade varit 30–45 procent lägre i Halland om Ringhals 1 och 2 fortfarande varit i drift.

Resultatet gällde den analyserade perioden och regionen, men visar hur tillgången till ytterligare elproduktion kan påverka prisbildningen.

Reservkraft löser inte hela problemet

Att Karlshamnsverket nu ingår i effektreserven innebär inte att elen automatiskt blir billigare. Reserven är främst till för att hantera situationer där det finns risk för att tillgången på el inte räcker till. Den är inte avsedd att pressa ned marknadspriset under normala förhållanden.

Det är också viktigt att skilja mellan effektbrist och höga elpriser. Effektbrist innebär att produktion och tillgänglig import inte räcker för att möta efterfrågan vid en viss tidpunkt. Höga priser kan däremot uppstå långt innan den fysiska tillgången på el hotas, exempelvis när marknaden förväntar sig ett ansträngt läge.

Sverige är dessutom beroende av överföringskapaciteten mellan norra och södra delen av landet och av elhandeln med grannländerna. Även om det finns gott om elproduktion i norra Sverige kan begränsningar i elnäten bidra till högre priser i söder.

Tidöregeringen vill bygga ny kärnkraft – Miljöpartiet vill stoppa planerna

Tidöregeringen har gjort utbyggnaden av kärnkraft till en central del av sin energipolitik och har tagit konkreta steg för att möjliggöra nya reaktorer. I juni 2026 beslutade regeringen att staten ska bli majoritetsägare i projektbolaget Videberg Kraft, som planerar ny kärnkraft vid Ringhals. Staten ska äga 60 procent av bolaget medan Vattenfall och industrins Industrikraft ska äga 20 procent vardera.

Regeringen har även infört en modell med statliga lån och prissäkringsavtal för att underlätta finansieringen. Flera bolag har därefter lämnat in ansökningar om stöd för nya kärnkraftsprojekt på olika platser i landet.

På den rödgröna sidan är motståndet mot ny kärnkraft särskilt tydligt hos Miljöpartiet. Partiet vill i stället prioritera vind- och solkraft, energilagring och andra lösningar för att stabilisera elförsörjningen. Man har uttryckligen sagt att partiet vill motarbeta ny kärnkraft och att det, om partiet får regeringsmakt, kan komma att försöka riva upp överenskommelser som träffats med Tidöregeringen.

Socialdemokraterna har däremot en annan hållning och accepterar ny kärnkraft under vissa förutsättningar, bland annat med statlig kontroll över ekonomi, säkerhet och lokalisering