Omval i Dalarna kan ge Tidö makten – här är läget
Ett omval i Dalarna skulle inte bara avgöra valkretsens elva mandat – det skulle kunna vända hela riksdagens majoritet. Men vägen dit är juridiskt smal, och sannolikheten att det faktiskt blir omval bedöms vara relativt låg.
Riksdagen är i dagsläget delad 176–173 till oppositionens fördel. Skulle Valprövningsnämnden besluta om omval i Dalarna kan den balansen kastas om – utan att en enda väljare i övriga landet byter parti.
Förklaringen finns i en teknikalitet i vallagen, som uppmärksammades av Isak Kupersmidt, tjänsteman i Regeringskansliet, i ett inlägg på X.
Enligt 15 kap. vallagen avser ett omval till riksdagen endast de mandat som tilldelades den valkrets som berörs av det upphävda valet. Ingen ny nationell mandatfördelning görs – riksresultatet ligger fast, och endast valkretsens egna mandat räknas om utifrån rösterna där.
Dalarna har elva mandat i riksdagen: nio fasta valkretsmandat och två utjämningsmandat. I valet blev fördelningen sex mandat för de rödgröna partierna och fem för Tidöpartierna – ett utfall som delvis är en produkt av den nationella utjämningen. Räknas mandaten i stället fram enbart utifrån Dalarnas egna röster blir fördelningen i stället fem mandat för de rödgröna och sex för Tidöpartierna.
Med andra ord skulle ett omval – även om varje väljare i Dalarna röstade exakt likadant en gång till – kunna ändra riksdagens sammansättning till 175–174. Därifrån skulle ytterligare ett mandat krävas för att ge Tidöpartierna egen majoritet.
Hög tröskel för omval
Att ett omval över huvud taget blir aktuellt avgörs av Valprövningsnämnden, som utses av riksdagen. Ett överklagande måste komma in inom tio dagar efter att valresultatet fastställts.
Kraven för omval är höga. Enligt vallagen ska nämnden upphäva valet och besluta om omval i den berörda valkretsen om någon hindrat röstningen, förvanskat röster eller på annat sätt otillbörligen verkat vid valet – men bara om detta med fog kan antas ha påverkat valutgången. Kan rättelse i stället åstadkommas genom en mindre ingripande åtgärd, som en förnyad sammanräkning, ska nämnden välja det alternativet framför omval.
Tröskeln har visat sig vara hög i praktiken. Vid riksdagsvalet 2022 konstaterades att en väljares röst lagts i fel urna, men det ledde inte till omval eftersom Valmyndighetens känslighetsanalys visade att den enskilda rösten inte kunde ha påverkat utgången. Sverige har haft andra omval på senare år – bland annat i Västra Götaland och Örebro 2011, Båstad 2015 och Falun 2019 – men dessa berodde på myndighetsfel snarare än fusk, och gällde kommun- eller regionval, inte riksdagsval.
Att en misstänkt anklagelse om valfusk utreds, och att den kan handla om relativt många röster, är ovanligt i sammanhanget. Vänsterpartiets Mohamed Abdukardir Ali utreds av Riksenheten mot korruption för otillbörligt verkande vid röstning – bland annat misstankar om att pengar delats ut till väljare samt att väljare transporterats till vallokaler med förkryssade valsedlar.
Polisutredningen och frågan om Valprövningsnämnden beslutar om omval är dock separata processer. Skulle misstankarna visa sig stämma och med fog kunna antas ha påverkat valutgången kan omval hållas i Dalarna, där omkring 223 000 personer är röstberättigade. Det skulle sannolikt krävas att fusket bedöms ha påverkat flera hundra röster – för valet 2026 skulle uppskattningsvis 425 färre röster till Vänsterpartiet ha påverkat mandatfördelningen.
Om otillbörlig valpåverkan skulle bevisas och med fog bedömas ha påverkat många röster är omval den enda lösningen, eftersom köpta röster inte kan sorteras ut i efterhand. Ett eventuellt omval skulle i så fall hållas i den berörda valkretsen – Dalarnas län – inom tre månader efter nämndens beslut, med samma partier och kandidater som i septembervalet.
Valprövningsnämndens ordförande måste vara domare och inte partipolitiskt aktiv. Nuvarande ordförande är Svante O Johansson, justitieråd, med Malin Bonthron, justitieråd, som ersättare.