Kriget i Ukraina har snart pågått i åtta månader och ett slut tycks inte vara i sikte. Den senaste utvecklingen av kriget visar ett Ukraina som avancerar både i norr och söder. Samtidigt anfaller Ryssland med hårda attacker mot en mängd mål.

Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och militärexpert vid Försvarshögskolan, säger att det nu går långsammare för Ukraina, men fortsatt framåt:

– Ukrainska offensiverna i Donbass och Cherson fortsätter. Ryssarna har även lokala framgångar, i Bakhmut i Donetsk. Där har de gått på i månader, men nu lossnar det.

Paasikivi beskriver att samtidigt som Ryssland avancerar i tiotal meter räknat, avancerar de ukrainska trupperna kilometervis, det vill säga betydligt mer.

Senaste eskaleringen

Kriget eskalerade ytterligare under måndagen när Ryssland attackerade flera ukrainska städer med kamikaze-drönare inköpta från Iran. Städer som attackerades var bland andra Lviv, Ternopil, Dinpro och huvudstaden Kiev.

– Ukrainska uppgifter talar om 83 avskjutna robotar, varav 43 nedskjutna av ukrainskt försvar, säger Paasikivi.

Det är en förändrad rysk strategi. Istället för att bara försöka använda kryssningsrobotar, kombinerar man dessa attacker med drönarattacker. Det gör det svårt för de ukrainska trupperna att försvara sig.

– Drönare skickas samtidigt som robotar och det skapar problem för det ukrainska försvaret som måste möta båda. Drönare attackerar först och sen kommer en kryssningsrobot. Ukraina tvingas skjuta ner de små drönarna och då kan en robot slinka igenom och slå hårt, förklarar Paasikivi.

På frågan om attackerna ska ses som ett svar på sprängningen av Krimbron svarar han att det är fullt möjligt, men att dessa attacker även kan ha varit planerade sedan tidigare. Ryska ledare har öppet pratat om vikten av att slå ut civilsamhället och infrastrukturen när kriget på marken inte går som tänkt.

Paasikivi menar att det även är fullt möjligt att det är ett gensvar från Kreml just på grund av sprängningen av Krimbron:

– Putin kan ha känt att han var tvungen att göra någonting för att inte framstå som svag eller utsatt.

Vem låg bakom attacken?

Vem som låg bakom attacken på Krimbron är fortfarande oklart. Det var under alla omständigheter en betydande attack som skadade möjligheterna för det ryska avancemanget. Genom att spränga bron förstörde man även en viktig försörjningslinje till de ryska trupperna i resterande Ukraina.

Enligt Paasikivi är det fortfarande oklart vem som låg bakom attacken, men att det är högst troligt att det är Ukraina som ligger bakom sprängningen.

– Sannolikt att det är ukrainarna. Jag tror att det var lastbilen, och att den var laddad med sprängämnen. Det är troligt att man använt rysk ammunition och metallbrandämnen, som sedan exploderade och knäckte brons vägbana.

– Frågan är vad FSB gjorde? För allt det här gjordes på rysk sida.

Paasikivi menar att det är viktigt att fråga sig hur Ryssland kunde släppa igenom lastbilen från första början. Den måste ha stoppats vid kontrollen och hur kunde den då ha fått passera?

Ryssland ska ha gripit åtta personer utpekade för inblandning i explosionen och enligt FSB organiserades sprängningen av Ukrainas militära underrättelsetjänst och dess chef Kyrylo Budanov.