Paret fick under perioden juni 2021 till januari 2023 ut 433 252 kronor i bistånd som de inte hade rätt till. En kontroll visade att de hade undanhållit information om betydande banktillgångar och utgifter.

Vid en granskning upptäcktes dolda bankkonton där närmare 200 000 kronor hade satts in under en tvåårsperiod. Paret hade även rest utomlands med sina barn och haft bilkostnader som aldrig redovisats för socialtjänsten.

”De bedöms leva på en nivå som är högre än vad en låginkomsttagare på orten anses ha råd med”, konstaterar kommunen i sin utredning.

När mannen i paret först kontaktades hävdade han att kontona i Bank Norwegian var avslutade. Vid ett personligt möte, där paret fick logga in med bank-ID, avslöjades dock att kontona fortfarande var aktiva.

Kommunens hantering av fallet

Simon Brunner, teamledare på Eskilstuna kommuns grupp mot felaktiga utbetalningar, förklarar kommunens ståndpunkt:

– När det gäller mindre belopp, där vi bedömer att pengarna kan betalas tillbaka inom rimlig tid – två–tre år – fortsätter vi med den frivilliga återbetalningen. Men när det gäller så här stora belopp blir det orimligt, säger han till Expressen.

Eftersom kommunen avvisat parets betalningsplan kommer ärendet nu att överlämnas till inkasso och Kronofogden för snabbare återbetalning.

Många liknande fall i Sverige

Eskilstuna-fallet är långt ifrån unikt. Under 2022 identifierade Sveriges kommuner 3 026 fall av felaktigt utbetalt ekonomiskt bistånd. Av de 720 polisanmälda fallen ledde endast 16 till fällande dom, enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR).

Roy Melchert, chef för SKR:s arbetsmarknadssektion, uttrycker oro över det låga antalet fällande domar:

– Utan en effektiv uppföljning från polis och rättsväsendet riskerar kommunernas ansträngningar att förlora sin avskräckande effekt.