Det partiella 30-dagars eldupphöret i Ukraina trädde formellt i kraft för mer än 2 veckor sedan: den 25 mars. Det handlar om ett moratorium på attacker mot energi- och hamninfrastruktur, samt på strider till havs. Men vi betonade ordet ”formellt” i början av texten av en anledning. Det börjar med att Ukraina och Ryssland fortfarande inte har kommit överens om datumet för när attacker mot energianläggningar ska upphöra (Moskva insisterar på 18 mars, Kiev på 25 mars) och slutar med att de faktiskt inte har kommit överens om något havseldupphör.

Samtal om fred pågår dagligen. Men om vi bortser från tidningsrubrikerna och tittar på verkligheten ser vi att striderna och beskjutningarna blir allt intensivare och brutalare.

Varför utvecklas kriget i Ukraina mot en eskalering och vad är fel med idéerna om eldupphör? Vi kommer att besvara dessa frågor.

Moratoriet finns, eldupphör finns inte

Först och främst bör det noteras att Ryssland på sistone faktiskt inte har genomfört massiva attacker mot ukrainsk energiinfrastruktur med hundratals kryssningsrobotar och drönare. Sådana pauser på flera månader har dock inträffat tidigare. Huruvida detta är kopplat till överenskommelser är oklart.

Dessutom anklagar parterna nästan dagligen varandra för att bryta eldupphöret. Både Ryssland och Ukraina hävdar spegelvänt att de har registrerat överträdelser och riktade attacker mot energianläggningar. Det har varit mer än 15 sådana fall under de senaste två veckorna.

Vad gäller Ukrainas hamninfrastruktur har den faktiskt inte attackerats under de senaste veckorna. Men parterna har fortfarande inte kommit överens om något eldupphör till sjöss. Ryssland har ställt villkor som på förhand är oacceptabla, och som dessutom inte beror på vare sig Kiev eller Washington. Hittills har allt detta förblivit enbart en deklaration.

Kriget eskalerar

Tyvärr finns det inte ett enda tecken som tyder på att kriget går mot ett slut. Den senaste tiden har situationen vid fronten återigen blivit svårare.

Ryssarna har ökat sin aktivitet i Donbass (i området kring Tjasiv Jar, Toretsk och andra orter), i Charkiv-regionen (i området kring Kupjansk), samt i söder mot Zaporizjzja och i nordöst mot Sumy. Militären noterar en ökning av antalet stormningsaktioner och en gradvis ökning av takten i det ryska framryckandet.

Ukraina svarar också Ryssland. De senaste dagarna har det registrerats försök från ukrainska styrkor att avancera i Belgorod-regionen. Att ukrainska trupper befinner sig på ryskt territorium i denna region har nyligen erkänts av president Zelenskyj. Hittills handlar det dock om lokala räder och mindre stridssammandrabbningar, inte om upprättandet av ett strategiskt brohuvud.

Ömsesidig beskjutning har inte heller upphört – tvärtom blir den allt hårdare. Rysslands attack mot Kryvyj Rih, för övrigt president Zelenskyjs hemstad, fick stor uppmärksamhet. På fredagskvällen den 4 april träffade en ballistisk robot ett bostadsområde nära en känd restaurang. Delar av splittret spreds över en lekplats. 20 personer omkom, varav 9 barn. Tiotals civila skadades, varav hälften också var barn.

Allt detta leder till en uppenbar slutsats: kriget går bara mot ytterligare eskalering. Även med god vilja är det för närvarande mycket svårt att se någon antydan till en snar fredlig lösning.

Varför sker detta?

Parterna i kriget är intresserade av striderna så länge de är övertygade om att de på så sätt kan uppnå mer än genom förhandlingar. Om parterna går in i en fredsdialog betyder det att de har insett att de inte längre kan uppnå önskade resultat genom krig. Detta är grundläggande inte bara för militära angelägenheter eller diplomati, utan även för enkel logisk analys.

Den huvudsakliga orsaken till misslyckandet av alla försök att nå en överenskommelse är hittills bristen på politisk vilja från Rysslands sida. Det är just Moskva, som den part som har initiativet vid fronten, som omedelbart kan stoppa eldgivningen genom att gå med på eldupphör. Men detta sker inte. Kom ihåg att Kiev har godkänt till och med ett fullständigt eldupphör. Ja, det gjordes under stark press från USA. Men det gjordes.

Ryssland ställer idag villkor som på förhand är oacceptabla, som att lyfta sanktioner, stoppa mobiliseringen i Ukraina, stoppa västerländskt militärt bistånd, osv. Dessa villkor kan inte tolkas på annat sätt än som ett verktyg för att blockera förhandlingar – de är formulerade just så att de ska avvisas.

Fred kräver ny strategi – osannolikt i nuläget

Som slutsats kan man säga att ett eldupphör endast är möjligt om parterna grundläggande ändrar sin strategi. Men under nuvarande omständigheter, med den befintliga maktbalansen och retoriken, är detta ytterst osannolikt, om ens möjligt.

Det är inte uteslutet att vi under de kommande veckorna och månaderna kommer att se ytterligare försök från USA att med tvång ”mäkla fred” mellan Ukraina och Ryssland. I media diskuteras aktivt idén om ett ”påskeldupphör” satt till den 20 april. Men framgången för dessa initiativ är tyvärr absolut inte garanterad. Ett eldupphör till minne av Kristi uppståndelse är tyvärr definitivt inte något man kan räkna med just nu.