De svenska resultaten i kunskapsmätningen Pisa väcker reaktioner på OECD:s huvudkontor i Paris. – Det är en besvikelse att se detta bakslag, säger Pisachefen Andreas Schleicher till TT.
Hans budskap är tydligt: Det behövs mer disciplin och engagemang i svenska klassrum.
Svenska 15-åringar tappade stort i såväl matematik som läsförståelse i Pisa 2022, och rasade ned till samma nivå som bottenåret 2012. Nedgången förklaras med ökade resultatskillnader och ökade klyftor: Fler elever presterar på låg nivå, och det är framför allt elever från socioekonomiskt svaga hem som backat.
Andreas Schleicher har ett globalt perspektiv, men han har också följt Sverige med intresse under många år. Som han ser det måste Sverige göra något åt klassrumsmiljön.
Tråkigt och ointressant
– Det som slog mig mest är den relativt dåliga disciplinen. Ni har en majoritet av elever som säger att de inte lyssnar på vad lärarna säger. De är oengagerade. Det är oväsen och oordning. Många elever blir också distraherade av sina mobiltelefoner. Det kan vara positivt med teknikstödd undervisning, men risken är ju att eleverna använder tekniken för helt andra syften, säger han.
– Jag saknar tecken på ett produktivt klassrumsklimat, starka band mellan elever och lärare, lärare som vägleder och peppar. Jag tror att detta fanns förr i svensk skola, utvecklar han.
Både OECD och Skolverket har pekat på att pandemin ställde till det i skolor världen över. Men Andreas Schleicher tycker inte att Sverige kan nöja sig med den förklaringen.
– Sverige var på rätt spår, med en positiv utveckling de senaste åren så det är en besvikelse att se detta bakslag. Visst, pandemin gjorde inget lättare men Sverige ansträngde sig ju mycket mer än andra länder för att hålla skolorna öppna. Min bedömning är att svensk skola har strukturella problem, vilket avspeglas i resultatet.
Serviceinrättning
Andreas Schleicher kopplar klassrumsklimatet till synen på utbildning i stort. Han tar upp det han tryckte på efter Pisa 2018, nämligen att svensk skola och dess lärare måste återfå sin status.
– Det har utvecklats en motvilja mot att lära sig. Utbildning har blivit en servicetjänst, elever är passiva konsumenter, lärare är servicepersonal och föräldrarna kunder. Men utbildning fungerar bara när alla berörda engagerar sig, tar ansvar, säger han bestämt.
För tre år sedan uttryckte Andreas Schleicher en tydlig förhoppning om att Sverige åter kunde bli ett föregångsland vad gäller utbildning. Och nu, december 2023? Svaret blir inte lika odelat positivt men grundförutsättningarna finns, enligt Schleicher:
– Tja, Sverige investerar mycket i utbildning, har relativt mycket skolpersonal och det finns ett politiskt engagemang för utbildning - oavsett regering.
